Bekräftelsebehov
Alla människor har ett visst bekräftelsebehov. Behöver bli sedda och älskade.
En del verkar dock ha ett i det närmaste omåttligt behov av att synas och bekräftas.
Vad är det som gör att dessa personer inte har någon som helst förståelse för att andra också behöver lite plats?
Jag tänker att de om några borde inse detta utifrån hur de själva fungerar?
Tycker detta är jobbigt, inte bara när jag själv "drabbas" utan även när jag ser andra bli osynliggjorda.
Den här hårbollen kan dock få vara universums mittpunkt precis som han önskar 😁
Veckorna rinner iväg
Lördag till tisdag var jag på Strömsholmstävlingarna tillsammans med Mia.
Mias förra häst Don Silvio gick junior -SM med sin nya ryttare Elise. Det är hennes första häst och hon har bara haft honom två år, ändå lyckades hon ta sig till A-finalen. Bra jobbat tycker jag. Det är ett riktigt fint ekipage och de har ju massor av år kvar både som junior och YR-ekipage. Med ännu lite till rutin ska det bli spännande att se vart det bär.
Vi har sett så många klasser och ekipage som det bara har varit möjligt.
Det har inte varit nåt vidare väder första dagarna. Kände mig som en frusen blå smurf under lagren av kläder... Sista dagen tvärvände det och istället blev jag bränd av solen 😄 Hade förstås glömt ta med solskydd...
Förra helgen dömde jag dressyr i Gnarp. Trevliga tävlingar och många fina ritter.
Jag har inte ridit alls denna vecka på grund av en tappad sko och i samband med det en skada på en av ballarna. Så typiskt!
Under förra veckan fick jag också klart sista bokslutet för den här perioden. Återstår att deklarera några företag , men eftersom skatteverket haft strul så får det bli till veckan.
I dag var det dags för betessläpp. Rutger och Romeo kände igen varandra, så det blev helt odramatiskt i år med.
