Dikeskänning

I morse var jag i ridhuset redan 07.10 med Rutger. Han vilade igår och var en aning piggelin men skötte sig bra. Jag skulle velat ha honom ännu lite mer eftergiven för innerskänkeln, men det kommer fler dagar...

Jag trodde att det idag skulle komma en del folk till manegen på morgonen eftersom det bara var ledigt fram till nio, men jag fick bara sällskap av ett till ekipage. Ridhusbotten är lite bättre efter att de jobbade med den i går men det är fortfarande bitvis hårt så man får rida med lite eftertanke.

På väg hem från Connys stall körde jag i diket. Det var moddigt och spårigt och plötsligt kändes det som att åka i en gammal spårvagn, det gick inte att komma ur spåret. Tyvärr slutade det med höger framhjul hängande över bäcken. Suck, kan inte minnas att jag kört i diket sedan jag var 18. Rydbergs, Kenneth och Rydbergs granne kom till undsättning och efter ett tag stod bilen helt på vägen igen. Som tur var inga skador på bilen. På föraren en aning stukad självkänsla...

Nu har det spöregnat hela eftermiddagen och är glashalt. Det var rätt så bra över skogen från ridhuset i Säbrå där jag haft träning i kväll. I backen från E4 däremot var det blankis och det låg en bil i diket. Jag hade inte vågat åka upp om jag sett hur halt det var innan, men väl på väg var det försent att tveka.

I eftermiddag har jag varit och grattat min fd hjälpryttare och elev Jennie som fyller 20. Konstaterade att det blir alldeles för länge mellan gångerna, men det var som alltid trevligt.

Nu avnjuter jag en kopp mycket gott te som jag fick i julklapp.



Shopping i Birsta

Lördagen åkte jag tidigt till stallet. Släppte ut hästarna och promenerade med Rutger till ridhuset. Där hände det ovanliga att jag hade sällskap av inte mindre än två andra morgonpigga ekipage. Underlaget i ridhuset är inte bra just nu. Det har frusit underifrån och är alldeles hårt och stumt, så för närvarande blir det mycket skritt.



Idag snabbade jag på lite, Conny fick vila eftersom jag lovat följa med till Birsta.

Resten av dagen var vi i Birsta tillsammans med en myriad av människor, de flesta vandrade runt likt zombies med tom blick och mungiporna neråt. Jag handlade inte ett skvatt, på Hööks hade de inte ens rea, men blev bjuden på en god fikastund.

Guldkväll för tjyvpacket

Det blev en händelserik julaftonskväll. När vi ätit julbord bultade det plötsligt kraftigt på dörren, men den här gången var det inte jultomten... Det var grannen från mitt över gatan, med ett basebollträ i högsta hugg. De hade precis kommit hem från middag och hittade huset i oordning. Det hade varit inbrott. Efter stort pådrag konstaterades att även det andra grannhuset och ett hus en gata ner hade haft påhälsning. Tjuvarna hade tagit smycken, parfymer och kontanter. De hade t.o.m tagit sig tiden att slita upp grannarnas julklappar under granen och tagit med sig det som var intressant. Trots att det var så nära hade vi varken sett eller hört något.

Jag har fått bra julklappar. Kenneth har efter alla dessa år till sist brutit mot sitt löfte om att inte ge mig något till hästen eller stallet (Det är ju annars ett mycket enkelt sätt att få mig nöjd...) och jag fick pannlampan jag önskade mig :-) Jag fick även en portabel laddare till mobilen (ett USB minne som man laddar och sedan kan ladda mobilen ifrån) Praktiskt, den kommer att vara ett givet sällskap på mina resor.

Ytterligare en bra julklapp: Kenneth rakade äntligen av sig skägget. Och ser på kuppen 10 år yngre ut :-D






Önskar god fortsättning på helgen till er alla!

Julaftons morgon

Vaknade till ett mycket snöigt landskap och fick börja med att skotta fram bilen. Det var oplogat största biten av vägen till stallet så det var bara att gasa och hoppas på det bästa. Jag susade obönhörligt förbi de bilar som satt fast i snön. Hade faktiskt varken tid eller lust att stanna och hjälpa till. Glad är jag i alla fall över bilen med 4-hjulsdrift, jag hade nog inte tagit mig fram med gamla Volvon...

Pulsade med Rutger till ridskolan, tog mig med möda in genom porten och tog ett lugnt pass mestadels i skritt. Dels var underlaget lite hårt, dels har han gått många dagar på raken.


Nu under förmiddagen har det rått febril aktivitet i stallet.


I eftermiddag blir det såväl födelsedagsfirande som julfirande.

Uppesittarkväll

Passade på att vara ledig före lunch för att hinna rida medan det var ljust. Båda hästarna skötte sig bra, men så har de också jobbat lite varje dag ett tag. Det märks i skallen på dem... I går kväll träffade jag och Conny plogbilen. Det var läskigt tyckte han, men jag tycker att han skötte det riktigt bra ändå.

De är ganska olika att rida. Rutger är hela tiden "på" så honom får man be att vänta, medan Conny är lite bekväm av sig.
Conny har mjuka rörelser och är bekväm att sitta på, fast ännu lite yvig i galoppen. Rutger är lite stötigare, märkligt nog känns galoppsprången mycket genom ryggen fast galoppen inte ser så stor ut.


I kväll är det uppesittarkväll. Jag har roat mig med att fixa julröda naglar, mycket roligare än Bingolotto...



Under helgdagarna planerar jag att vara ledig men i mellandagarna har jag några bokföringsuppdrag som ska göras och så har jag några roliga träningar.

I morgon bitti har jag stallet. Hoppas att jag inte är fullt så trött som i morse. Då lyckades jag få med mig omaka skor, som tur var en höger och en vänster i alla fall :-D


Klappat och klart

Har handlat klart julklapparna och passade på att köpa denna till mig själv:

Kenneth tycker inte att jag passar i den, men jag tycker att jag fick ovanligt snygga öron :-D

I väntan på tomten, rimmen är klara...

Jag har försökt hinna med att rida bägge hästarna varje dag. Conny har känts riktigt fin tisdag och onsdag och dessutom varit väldigt obekymrad om oväsendet utanför väggen. I går hann jag dock inte med bägge hästarna så han fick lite välförtjänt vila. Inte alls bra, jag fick det "i baken" direkt i morse då han betedde sig som en riktig knäppskalle. Hoppade, flög och for, slet sig och sprang runt som ett skållat troll i manegen. Så nu är tyglarna av...igen. Suck!


Julbus, julmys och julöl

Skulle rida häst nr 2 på eftermiddagen och siktade in mig på att klubbhoppningen skulle vara klar innan aviserade 15.00. Det var den... men alla andra hade också räknat ut det. Med tanke på att Conny varit lite busig två dagar kändes det inte så frestande att rida tillsammans med hoppande ponnyer, så jag avvaktade cirka en timme och gick bort sedan.

Det var tomt och släckt när jag närmade mig ridhuset, hurra! Men glädjen blev inte så långvarig, först kom två ekipage till precis samtidigt som jag. Conny började med att kasta sig iväg och bralla när jag skulle släppa in dem för att sedan stänga dörren, därefter levde han rövare upprepade gånger. Flög runt som ett jehu, slet sig och skulle stajla lös runt dem. Vad gör man annat än suckar och skäms..? Sedan kom det fler ekipage och ännu fler till sist en som skulle longera... Jag vågade inte sitta upp så jag bestämde mig för att gå med honom tills han lugnat ner sig och att någon ridit klart så att det blev mer plats. Det blev närmare en timmes gående (då var han både lugn och aningen less ...) innan jag satt upp och red en kort sväng. Han skötte sig i alla fall bra och gjorde två fina galoppfattningar.


Rutger har hittat en ny rolig sysselsättning: hinksabotage. Trasiga hinkar tre dagar på raken. I dag slog han nog rekordet i alla fall. Nu blev det att åka till affären och köpa ett lager av nya.

Blir lite julmys hemma med Kenneth i kväll med god mat och dryck. Jag har aldrig tyckt om öl men i kväll tog Kenneth fram något helt annorlunda: Hernö Hantverksöl, som var riktigt gott. Dvs smakar nog egentligen inte öl :-) utan något mer blommigt.









Lucia

Fredagen började med frukost med Företagarna på St Petri Logen. Jag brukar sällan gå, men nu var vi några från Mittnätverket Vendela som gjorde sällskap. Fullsatt var det och Esteterna bjöd på ett mycket välsjungande luciatåg som bara det gjorde besöket värt mödan.




Efter Företagarnas frukost hade vi möte med Mittnätverket Vendela och planerade in datum för vårterminens aktiviteter. Lite blandat smått och gott med lunchträffarna som bas. Förhoppningsvis får vi igång ett projekt om jämställdhet i arbetslivet under våren. Nu under hösten har vi haft ett lyckat projekt om Hållbart Företagande.

Efter lunch begav jag mig till ridhuset i Svedje där jag hade en träning. Hade jag haft Cloe kvar hade jag betäckt med Flore Star, för denna treåring är verkligen riktigt trevlig! Och vacker!

Ägnade eftermiddagen åt bokföringsjobb och hann klart det jag skulle ha gjort under torsdagen, då Telias internet krånglade hela tiden...

Det blev sen ridning, efter sista lektionen på ridskolan fick Conny sig ett pass. Han känns emellanåt ganska fin men har de senaste två passen varit en aning busig. Det gillar dressyrtanten Ingrid inte!
Rutger fick vila. Klockan var ändå 22.30 när jag var klar i stallet.

Lördag morgon var jag uppe med tuppen. Det var någon som ställt ut marschaller längs Svartviksvägen. Vackert och oväntat.



Släppte ut de andra hästarna och var sedan i ridhuset med Rutger strax efter 7. Han var lite extra pigg pga vilan men fick skutta av sig det första på lina. För ovanlighetens skull ville han inte riktigt stå stilla när jag satt upp utan hade myror i brallan och ville iväg. Efter lite skritt lugnade han ner sig och kändes sedan ganska fin. Galoppfattningarna börjar ta sig. Han har velat ta det första språnget väldigt stort, men nu gjorde han flera riktigt bra till höger. Till vänster är det lite svårare men känns ändå allt bättre.

Nu har jag griljerat skinkan, blir förhoppningsvis gott på vörtbrödet.






Märkeshysteri i sporten

I senaste ridsport special finns en artikel som handlar om en kvinna som slutade ruda pga hetsen att köpa dyra häst- och ridprylar. Det känns sorgligt att sådant ska kunna förta glädjen över att rida och hålla på med hästar.

Själv har jag aldrig känt behovet att hänga på i någon märkeshysteri. Bra brukskvalitet har alltid varit det som gäller, och prylarna hänger med tills de inte längre fungerar. Min tävlingskavaj tex är nummer tre i karriären ( ger ett snitt på över 10 år per kavaj...), fracken är fortfarande min första och inhandlades i Småland för över 20 år sedan. Jag väljer aldrig "värstingmärkena" utan försöker hitta prisvärda alternativ och jag har aldrig upplevt att någon tittat snett eller att jag skulle vara mindre värd för det. Jag har alltid prioriterat att lägga pengarna på annat, träning tex.

På jobbet på ridskolan i Härnösand måste jag säga att alla vi anställda haft ungefär samma inställning till att klä oss. Det ska fungera, det ska värma och vara helt. I ridskolevärlden tror jag att det är relativt små krav på att ryttarna ska vara modemedvetna.

Jag kan däremot se att det bland privatryttarna finns en hel del märkesvaror och att det ökat under åren. Det viktiga är i det fallet att de ungdomar som har föräldrar som är villiga att betala för detta inser att det inte är lika för alla kompisarna och att det är i sin ordning.

För inte så längesedan talade jag med mindre hästkunniga föräldrar om att deras barn faktiskt inte behöver alla varianter på utrustning till sin ponny för att bli duktiga ryttare. De blev lite förvånade men ändå glada över att jag sagt att de kan ifrågasätta behovet när barnen kommer och säger att de behöver än det ena än det andra.

Bild från reklamreportage?? (ibland är det svårt att se vad som är annonser) i Ridsport special. VEM behöver såna ringar i stallet??


Jag hoppas att alla bara kan få vara sig själva i alla stall. Det är hästarna och kärleken till dem som förenar, inte prylarna...

Förkylningens effekt eller kryptonit?

Ligger utslagen i soffan och kollar på Stålmannen. Känner mig just nu som allt annat än Superwoman...eller så har jag möjligen blivit utsatt för kryptonit??

Hade stallet i morse, rastade Rutger och begav mig sedan till ett möte som tog ett antal timmar i anspråk. Ett givande möte men många frågor som ännu är öppna gör att hjärnan efteråt känns tämligen urblåst.

Nu önskar jag att det sista av förkylningen kunde ge med sig så att jag kan gå på full effekt igen. Den här förkylningen har varit ovanligt seg, 6 veckor nu. Jag avskyr att vara trött...



Julpyntat

I morse blev det en riktigt tidig morgon i stallet. Det är ont om lediga manegetider eftersom det är träningar. Då jag visste att en av de andra ryttarna i stallet planerade att rida sin konvalescent på morgonen så gällde det att vara ute innan dess.

Jag ville snurra Rutger lite på lina innan jag satt upp då han ju inte jobbat på ett par dagar pga resan och det är inte så lyckat att stöka med andra ekipage i manegen. Det innebar att jag var först på plats i stallet. Jag släppte ut de andra hästarna och gjorde i ordning för ridning och promenerade bort till ridbanan i mörkret.

Rutger tyckte att det var lite läskigt på kortsidan där det är hindermaterial, sittplatser och publikdörr. Trots att han var spänd så uppförde han sig bra.

Det fanns en ledig manegetid mellan kl 10. 15-11 då jag räknade med att det skulle vara fullt med ekipage på plats. Jag gick i alla fall dit med Conny med tanken att jag kanske skulle få gå därifrån för att det var överfullt, men antingen trodde alla andra likadant eller så... för vi var helt ensamma! Eller inte riktigt... katten Tiger kom springande och följde in i manegen. Sedan tillbringade hon hela ridpasset med att klättra upp och ner på sargen och jama uppfordrande. Hon blev inte nöjd förrän jag satt av efter passet och hade möjlighet att klappa lite på henne. Conny hjälpte också till...

Han var för övrigt väldigt duktig att koppla bort att det for omkring en liten katt överallt under ridpasset :-)

Åkte sedan tillbaka till Rutgers stall ( det blir lite åkande med hästar på två ställen ) och julpyntade. Jag saknade det vanliga sällskapet som brukar bestå av Mia och Fia, men pyntet kom upp i alla fall.








Rutger är hemma igen

Idag har det varit en riktigt bra dag. Jag vaknade trött, satte tydligen på autopiloten när jag skulle till coachen i morse och körde fel... :-D men sedan blev allt bara bättre :-)

Fick en rejäl boost för företaget på förmiddagen. Ridningen gick bra i dag, till skillnad från igår blev det inga söndersprungna tyglar eller andra missöden. (Igår var det hejsan svejsan och alldeles för mycket överskottsenergi)

Nylunds hade också med superfart lyckats laga det vi saboterade igår så nu har jag hel utrustning igen.

I kväll har jag haft lektioner på ridskolan och nu sitter jag i stallet hos Rutger. Han har kommit hem från skåne under kvällen och jag ville att han skulle få komma ut och röra på sig en stund. Han verkar nöjd med att vara på hemmaplan igen, åt direkt och kollade lugnt in hagen när han blev utsläppt.

Återstår att se om han fortsätter massakrera täcken här hemma. Han har nämligen gjort det hos Mattias, men aldrig förr. Dock har han ju mamma Cloe att brås på. Hon klädde också av sig och var länge tvungen att ha "haklapp" .


Han har inte fallit ur lika mycket av resan denna gången, skönt, men det blir ändå fri tillgång på silage ute för hans del. I morgon ska han få ta det lite lugnt men på lördag blir det ridning.

Vendela

Under förmiddagen idag har jag varit på frukostträff och säsongsavslutning för Mittnätverket Vendela, Härnösands närverk för kvinnliga företagare. Den här gången höll vi till på Parkaden. Mittnätverket redovisade ett projekt, Hållbart Företagande, som drivits tillsammans med Länsstyrelsen och Tillväxtverket.
 
Efter det bytte vi bara lokal tvärs över lobbyn och så fortsatte jag att lyssna på Länsstyrlsen som redovisade andra projekt de hade haft. Bland annat fick vi höra om ett mycket intressant PR-projekt som bedrivits i Sollefteå. Jag kan bara hoppas att det blir något liknande här...
 
Efter en rejäl dos social samvaro är det ibland skönt att kunna välja att jobba hemma. Idag står en gryta med långkok på spisen medan jag sköter bokföringen åt Röda Korsets Härnösandskrets.
 
I kväll ska jag hämta hem Conny från Anna i Brunne. Han har haft det bra där medan jag varit på resande fot. Så himla skönt att kunna åka bort och slippa oroa sig.
 

Sociala medier och källkritik

På den tiden jag gick i skolan fick vi lära oss något som kallades källkritik. Det vill säga om vi läste ett påstående så skulle vi vara vaksamma på varifrån uppgifterna kom och göra en bedömning av trovärdigheten. Vi förväntades också ta reda på mer och se om det fanns andra ståndpunkter.
 
Idag är det mycket lättare att söka information, vi går bara ut på nätet, trots detta verkar många okritiskt ta till sig påståenden och sådant som ser ut att vara tidningsartiklar. Dessutom vidarebefordrar man detta till andra via sociala medier. Vi vill så gärna tro på våra kompisar, men jag skulle önska att alla mina vänner och bekanta inte automatiskt tror på påståenden som andra lägger ut. Snälla, undersök först varifrån uppgifterna kommer ursprungligen och gör en bedömning av hur trovärdiga de är.

Tänk på att vissa saker är falska uppgifter som faktiskt skadar någon annan människa av kött och blod.
 
 
 
 

Jag är en häst- och kattälskande ekonom som har studerat vid Högskolan i Gävle och Uppsala Universitet. Efter många år som ridskolechef i småland och Härnösand arbetar jag nu med bokföring samt dressyrträning och utbildning av ryttare. Jag har ridit upp till svår dressyr och är dressyrdomare på MsvB-nivå. På fritiden har jag också en mindre hobbyuppfödning av dressyrhästar.
Bloggdesign: SODRESSAGE.SE