Dikeskänning
Jag trodde att det idag skulle komma en del folk till manegen på morgonen eftersom det bara var ledigt fram till nio, men jag fick bara sällskap av ett till ekipage. Ridhusbotten är lite bättre efter att de jobbade med den i går men det är fortfarande bitvis hårt så man får rida med lite eftertanke.
På väg hem från Connys stall körde jag i diket. Det var moddigt och spårigt och plötsligt kändes det som att åka i en gammal spårvagn, det gick inte att komma ur spåret. Tyvärr slutade det med höger framhjul hängande över bäcken. Suck, kan inte minnas att jag kört i diket sedan jag var 18. Rydbergs, Kenneth och Rydbergs granne kom till undsättning och efter ett tag stod bilen helt på vägen igen. Som tur var inga skador på bilen. På föraren en aning stukad självkänsla...
Nu har det spöregnat hela eftermiddagen och är glashalt. Det var rätt så bra över skogen från ridhuset i Säbrå där jag haft träning i kväll. I backen från E4 däremot var det blankis och det låg en bil i diket. Jag hade inte vågat åka upp om jag sett hur halt det var innan, men väl på väg var det försent att tveka.
I eftermiddag har jag varit och grattat min fd hjälpryttare och elev Jennie som fyller 20. Konstaterade att det blir alldeles för länge mellan gångerna, men det var som alltid trevligt.
Nu avnjuter jag en kopp mycket gott te som jag fick i julklapp.
Kommentarer
Trackback
