Barn och fritid
Detta är ett återkommande dilemma för hästintresserade kvinnor i min närhet.
De skaffar familj och plötsligt går inte mannen i huset med på att hon har häst och rider.
Oftast ser resonemanget ut som följer;
Mannen i huset yrkesarbetar och kvinnan är hemma med barnet och sköter hushållet med städning, tvätt, matlagning, barnens angelägenheter, firande av släkt och vänner... Taditionellt så det förslår.
Eller ännu värre, kvinnan deltidsarbetar OCH sköter allt hemma.
Mannen kommer hem från jobbet och anser att nu ska han få ha lite fritidssysselsättningar ich träffa polarna, han har ju ändå jobbat hårt hela dagen.
Detta gör mig galen!
Att unga tjejer fortfarande köper detta resonemang är sjukt. Jag fattar inte överhuvudtaget att man accepterar detta.
Nej inte ens för barnens och husfridens skull...
Det är nu ni ska DELA på tiden så att ni bägge kan ha en hobby.
Skadeglädje
Är skadeglädjen den enda sanna glädjen?
Jag hoppas inte det, men igår roade den mig inte mindre än två gånger...
Stod på affären. Det var jättelång kö där folk lydigt stod med stora luckor i en rad, som längst fram delade upp sig på två kassor.
När jag ska fram som nästa till ena kassan kommer en karl och slidar in från sidan och helt sonika går före hela kön.
Jag hinner med att förvånat säga:
"-Men hallå, vad gör du?"
Killen bakom mig ser lika paff ut som jag.
I samma stund öppnar de en kassa till så jag och killen bakom går över dit istället för att fortsätta med nån argumentation.
När jag betalat och är på väg ut vänder jag mig om och tittar. Kassan jag stod i först står helt stilla och den fräcka gubben står kvar utan att ha kommit en meter.
Skadeglad? Jäpp, absolut!
På väg hem måste jag svänga vänster från E4 precis utanför stadsgränsen, för att komma in på vår lilla väg. Det har precis gått över från 50 till 70-sträcka.
Jag har tänkt mer än en gång att jag kommer att bli ihjälkörd i den korsningen. Folk trycker på bakifrån för att de vill fram och från motsatt håll kör folk om utan att reflektera.
Den här dagen hade jag en stressad bilist tryckandes i baken hela nedförsbacken ut från stan. När jag svängde av kände jag nästan vinddraget när han gasade förbi.
Och FLASH!
Det är känt att det går fort där, så det är en fartkamera uppsatt. 🤣🤣🤣
Skadeglad? Jäpp, absolut!
Han hade tur. Det kan ju gå värre...
Digitaliseringens under -och förbannelse...
Digitalisering öppnar massor av möjligheter. I min bransch har det ju hänt mycket som underlättar bokföringen. Mycket praktiskt är när funktionerna är så lättanvända att företagare utan ekonomibakgrund, om hen vill, kan göra mycket själv.
Förbannelsen är dock att många säljare marknadsför sina ekonomiprogram med påståendet att man inte behöver kunna eller fatta något alls av bokföringen eller ekonomi för att använda programmen. Problemet blir då att företagaren använder programmen men inte ser och förstår när det blir fel eftersom de saknar de grundläggande kunskaperna.
Varje år när det är deklarationsdags kommer det kunder som gjort jobbet själva under året och som har felaktigheter i bokföringen. Så mitt tips är: gör gärna allt jobb du vill själv, men be en byrå hjälpa dig med avstämning och årsavslut.
Vilken helg!
Avslutade helgen på bästa sätt med träning via Ridesum för Charlotte Haid Bondergaard. Båda de röda grabbarna jobbade på bra. Rutger med lite extra drag under galoscherna på slutet av passet 😂🏇
Jag har ridit för en del tränare genom åren, många bra, och några mindre bra...Måste säga att Charlotte verkligen är super!
Engagerad och med en stor verktygslåda av tänkbara lösningar för förbättring. Dessutom är hon fenomenal på att få mig att tro på mig själv.
Min svaghet som ryttare är ju att jag är försiktig, och tidigare tränares uppmaningar att jag ska "bli tuffare" landar inte bra. Jag vill inte rida "tufft". Charlotte uttrycker sig på ett sätt som passar mig väl.
Sänder en tacksamhetens tanke till att jag har så goda vänner som offrar en hel söndagkväll flr att filma mig och min häst. Kram till Sussi B! 😍
I lördags fick jag också träna på min tappskokompetens. Det minns jag inte när jag gjorde senast...sisådär 20 år sen...
Rutger bestämde sig nämligen för att tappa en sko på lördagen, och jag kunde inte tänka mig att missa träningen på söndagen. Så fram med hovslagargrejorna och spika på skon.
Hu jeda mig vad ringrostig jag är 🤣🙈
Men på kom skon. Det svåraste var att få till korta sömmar och ett bra avslut. Det syndes att det var en klåpare som varit i farten. Jag var helt säker på att skon inte skulle sitta, men se det gjorde den. Ända till måndag morgon då hovslagare Elin kom och förbarmade sig över mitt stackars övningsobjekt.
Plastpåsskatt
Vi konstarerade hemma att skatten på plastpåsar haft stor effekt på hur vi köper och använder plastpåsar.
Jag har en del vänner som är jätteupprörda över denna skatt. Själv tänker jag att får den liknande effekt på alla mina vänner som på vårt hushåll så må det vara värt det...
Även om jag har vetat länge att plast är en miljöbov, så var det verkligen inte alltid jag hade med en kasse till affären. Kanske det blev hälften av tillfällena jag köpte en plastkasse. Det blir ungefär två i veckan och likadant såg det ut för sambon.
Efter att ha använt ett par av dem till sopor var det alltid en stor hög med kassar som blev över. Med jämna mellanrum rensades plastsamlingen och fullt fungerande kassar slängdes i plaståtervinningen.
Sedan plastpåsskatten infördes har jag köpt två kassar...
Visserligen har vi köpt nån rulle tunna påsar till soporna, men det blir ju inte alls samma svinn som tidigare.
Jag gissar att jag kan använda kassen jag har nu i minst 10 år.
Och argumentet att "lilla Sverige inte kan rädda världen" biter inte på mig. Om världen i alla frågor alltid skulle vänta på att de största aktörerna skall agera, då skulle inte mycket hända.
Det duger inte att fladdra omkring
Red Ludde under Mias överinseende.
Min fina, fina häst!
Hela vintern har jag jobbat på att få honom mer ändringsbar och kvickare på hjälperna. Idag kunde jag inte hjälpa att jag blev lite full i skratt åt resultatet.
Vi jobbade på serier i vart fjärde.
Ludde:
1,2,3 byt 1,2,3 byt 1,2,3 byt ...byt byt... 1,2,3 byt...byt byt byt... Vaddå du har ju sagt att jag ska reagera kvickt, tror jag han tänkte 🙈😂🐎
Bara att skratta och hålla med Mia i kommentaren "Nu när du gjort honom så känslig, sitt stilla! Det duger inte att fladdra med skänkeln. Ju bättre hästen blir, desto bättre måste du rida"
Sen kontrollerade jag kroppen ett snäpp till och satte såväl fyror som treor. 😍🐎
Längtar såååå till nästa helg, då är det träning för Charlotte!
Verkningslösa åtgärder
Ridsportens klubbar i regionen har de senaste dagarna gått ut med nya restriktioner.
I mina ögon helt verkningslösa och blott och enbart ett spel för gallerierna, så att de som inte har en aning om hur det ser ut på en ridanläggning möjligtvis tror att det vidtas åtgärder som begränsar smittspridningen.
Smittskyddsläkaren i regionen har gått ut med att ridning i ridhus skall jämställas med annan inomhusidrott. Ärligt talat tror jag att han aldrig satt sin fot på en ridanläggning...
Klubbarna har därför gått ut med att samtliga lektioner och träningar skall hållas utomhus, inte i ridhus.
Den som vet hur ett ridhus ser ut och hur ridning fungerar vet att ekipagen alltid håller avstånd på en ridbana, detta av helt andra säkerhetsskäl än COVID-19.
Stallarna har inga utökade restriktioner, men det är ju där människor kommer nära inpå varandra.
I stallet, med 3m bred stallgång får det vara över 30 personer, i manegen på 70×30 m får det vara tre 🙈
Det är med andra ord helt meningslösa åtgärder som får som enda effekt att arbetsmiljön för ridlärarna och träningsmiljön för ryttarna försämras vid dålig väderlek. Smittspridningen kommer det att ha noll effekt på.
För övrigt var det enkelt att veta vad som gällde när rekommendationerna var nationella. Nu när regionerna tävlar i handlingskraft är det omöjligt att dag för dag hålla koll på regler, antal människor och undantag för olika åldersgrupper.