I morse släppte vi av Karin första passet i montern medan vi tog en sväng till dressyrbanan.Tjejerna i full koncentration, Ungdomarnas Grand Prix pågår på banan. Jag tror de båda inser att det inte är omöjligt. De är/har varit inte alltför långt ifrån... Men nästa år så ska det nog vara läge för Silver om allt går som det ska. Man vet ju aldrig säkert med hästeriet, det kan hända mycket efter vägen. 
Vi har sedan turats om lite under dagen. Jag har bland annat hunnit se Mattias i sjuåringarnas kval. Tyvärr gick han inte vidare, 10 ekipage får rida finalen och han slutade på plats 13. Hans häst såg laddad ut... Det var det för övrigt fler som var. En av hästarna under dagen vägrade gå runt banan för att det var något läskigt. Jag gissar på blänket i en av sponsorbilarna som stod så tjusigt uppställda utanför banan. Väl kämpat av ryttaren att ändå rida igenom hela programmet.Men det allra läskigaste på hela området var nog dessa:
Små Amerikanska miniatyrhästar som inväntade sin tur strax utanför dressyrbanan. De äter nog stora halvblod till frukost såg en del ut att tro...
Hann också se delar av Patrik Kittels clinic. Tycker att han är ganska underhållande och har en ridfilosofi som känns logisk och bra. Jag tar fasta på hans ord om att alla kan rida Grand Prix. Klart vi kan!
Nu är jag dödens ridsugen. Även om det är toppen här så kan jag inte låta bli att längta till nästa vecka. Träning på Rutger hos Mattias ska bli sååå kul!
