Nu när det är vår och vädret inbjuder till att vistas ute tycker jag att vi som håller på med hästar och gärna tar med oss dem på turen ska påminna oss och våra ungdomar om att rätten att rida i naturen också medför ett ansvar.

 

Om vi skall kunna samsas med andra och inte irritera markägare i onödan krävs faktiskt att vi tänker oss för lite. Mjuka, härliga vårvägar är underbara att rida på, men tyvärr också ömtåliga. En väg som är mjuk under vår eller höst kan få ganska rejäla  gropar av en skodd hov, speciellt om vi kommer i trav eller galopp. Vi måste ha med oss en stor portino gott omdöme när vi ger oss ut.

 

Allemansrätten innebär att vi får färdas över annans mark utan att den som äger den gett sin tillåtelse, men vi får inte skada eller förstöra. Vi får naturligtvis inte rida på annans tomt, i planteringar eller på åkrar. Hästbajs är i lagens mening inte nedskräpning, men alla uppskattar inte gödsel, så ibland kan det vara lämpligt att välja en alternativ väg istället. Hemmagjorda skyltar om ridförbud är visserligen inte giltiga förbudsskyltar, men de är en klar indikation på att markägaren tycker att verksamheten stör, försök hitta andra stråk att rida på.

 

Rider du ofta på samma ställe? Då är mitt råd att kontakta markägaren för att komma överens om var det kan vara lämpligast att ta sig fram.

 

Följ denna länk för att läsa mer om allemansrätten och hästen

 

 

 

Skön tur!