Har precis tittat på en film från Totilas comeback på dressyrbanan. Detta fick mig att fundera över vad det är som gör att en ritt eller ett ekipage utstrålar det där lilla extra?Jag har sett många ritter under åren men kommer särskilt ihåg ett fåtal. Första gången jag upplevde det där riktigt magiska var på ryttar-VM 1990 i Stockholm, när Nicole Uphoff red Rembrandt. Senaste gången var på Flyinge för ett antal år sedan när jag och Mia var där och fick se en mörk läckerbit -Totilas, i början av sin karriär. (Han vann, men hade inte exceptionellt höga poäng.)Jag tror att man behöver se ritten på plats för att kunna få hela upplevelsen och jag tror att det är harmonin när ekipaget är riktigt samspelt och trivs ihop som lyser igenom. En annan mörk läckerbit... Conny ;-)
Jag är en häst- och kattälskande ekonom som har studerat vid Högskolan i Gävle och Uppsala Universitet. Efter många år som ridskolechef i småland och Härnösand arbetar jag nu med bokföring samt dressyrträning och utbildning av ryttare. Jag har ridit upp till svår dressyr och är dressyrdomare på MsvB-nivå. På fritiden har jag också en mindre hobbyuppfödning av dressyrhästar.