I helgen har Rutger och jag gjort vår andra tävling och vårt första meeting.

 

I går morse lastade vi och for till Umeå där jag ridit FEI:s finalprogram för femåriga hästar. Rutger har uppfört sig helt exemplariskt på tävlingsplatsen. Det går nästan inte att förstå att han faktiskt inte varit ute och tävlat. Han står som ett ljus på transporten, är hur lätthanterlig som helst i alla lägen på tävlingsplatsen -såväl i stallet som på framridningen och springer snällt runt på banan.

 

Första dagen tyckte han att domarnas bilar var en aning läbbiga, men han går ändå snällt förbi när jag ber honom. Med en aning spänning i kroppen och lite för mycket "ligga på" än bära bak blev inte poängen så fantastiska, men jag var jättenöjd ändå.

Efteråt var han så trött så trött och orkade inte ens äta förrän flera timmar senare.

 

Söndag morgon såg han ut som om han legat på rygg och sovit i spånet. Jag borstade och knoppade och lämnade honom ensam en stund, då hade han gått och lagt sig igen.

Såhär pigg såg han ut när det var dags att tränsa:

 

 

Han skötte sig lika snällt som på lördagen och jobbade tappert på, men domarna knorrade lite över bristande bärighet.

 

Vårsäsongens mål är uppnått -komma ut på tävling, se sig omkring och uppföra sig. Med högsta betyg i uppförande!

Nu får han tre veckors vila och bete. Till hösten blir det inga fler unghästprogram utan vanliga klasser. Jag tror faktiskt att han kommer att göra sig bättre i dem.