Dåligt med uppdateringar, tyvärr. Lite skyller jag på att jag inte kan göra inlägg från mobilen, varför vet jag inte, men det bara krånglar. 

 

Nu är ju alla långhelger över för en tid framöver. Visst är det trevligt med helg, men också skönt när vardagen rullar igång igen.

 

Jag har haft många lata dagar. Tyvärr är jag ännu inte helt kvitt det elaka viruset som golvade mig innan jul, men jag orkar betydligt mer än bara för nån vecka sedan.

 

Jag har haft en del träningar och även planerat tävlingsterminen tillsammans med Mia. Jag ser verkligen fram emot säsongen, både för egen del och mina elevers. Ibland vet jag inte vilket som ärroligast, tävla själv eller coacha. I år kommer jag att döma lite mindre eftersom helgerna har lite svårt att räcka till ;-)

 

Mia och Romeo trimmar ett par dagar i veckan och det går framåt hela tiden. Det ska bli så roligt att följa dem på banorna i år. Moa siktar på Fjord-SM även i år och de borde ha förutsättningar attgöra ännu bättre ifrån sig då vinterns arbete stärkt och utvecklat.

 

En av mina ambitiösa ponnyryttare har skaffat stor häst. De passar verkligen varandra bra så jag hoppas och tror att det kommer bli en kul säsong för dem.

 

Roligt också att se när de äldre ponnyerna fortsätter att utvecklas. Tredje ryttaren som jag har på samma, superfräscha 20-plussare och fd hoppponny, är nu på väg upp ett snäpp till i dressyrklasserna.

 

I veckan var jag på synundersökning och konstaterade att jag behöver nya glasögon. (Just nu hade jag hellre lagt pengarna på träning... ) Jag tror jag provar 50 par och hittar inga jag gillar... Jag vill att de, förutom att vara snygga, inte skall likna något jag haft förut. Det ska ju synas att jag bytt!

 Efter nyår har Kenneth bytt jobb. Han trivdes bra i Ö-vik, men det blev många timmar att pendla varje vecka. Nu jobbar han i Älandsbro. Jätteskönt att få flera timmar extra varje kväll. Det känns som om han kommer hem redan på eftermiddagen! Jag har också färre fasta kvällsträningar inplanerade den här terminen, så för ovanlighetens skull kanske vi kan leva lite "normalt familjeliv" ett tag. 

 

Kattungen Torsten växer och växer. Han hänger i gardiner och lampor, klättrar i hyllorna, retar gallfeber på Kenneth med sina hyss och hjälper till att snygga till blommorna...