Punkterad bubbla
Min pappa är född -36 och alltså ingen ungdom längre. För en tid sedan, strax efter att metoo-uppropet nått sin kulmen ställde han en fråga till mig.
Jag är en häst- och kattälskande ekonom som har studerat vid Högskolan i Gävle och Uppsala Universitet. Efter många år som ridskolechef i småland och Härnösand arbetar jag nu med bokföring samt dressyrträning och utbildning av ryttare. Jag har ridit upp till svår dressyr och är dressyrdomare på MsvB-nivå. På fritiden har jag också en mindre hobbyuppfödning av dressyrhästar.
Eller rättare sagt -han kom med ett påstående: "Det här måste väl ändå vara överdrivet, du har väl aldrig varit med om nåt liknande?"
Jag berättade för honom hur det varit för mig att växa upp och leva som tjej och kvinna. (Ledsen att behöva ta dig ur filterbubblan såhär på livets höst pappa.)
För trots att jag kommit lindrigt undan och aldrig blivit våldtagen så har trakasserierna följt mig hela livet.
Redan från första klass på skolan har jag mitt första tydliga minne. En av killarna sprang omkring på rasterna, försökte pussa oss tjejer och och klämde oss på brösten ( ja så mycket till bröst fanns ju inte, men ändå) medan han oftast skrek " dina bröst är som svalor som häckar".
Jag vet att jag och någon mer gick till lärarna och var ledsna. Redan då som 7-åringar fick vi första lektionen i vad som gällde:
- det är så pojkar är
-vi skulle inte bry oss
- det var för att han gillade oss
- vi skulle försöka gå undan
Mig veterligen fick killen inga tillsägelser, jag vet naturligtvis inte med säkerhet, men övergreppen slutade inte. Dessutom var det ytterligare några killar som tyckte det där verkade kul och cool och tog efter med liknande beteende.
( Och nej, självklart var det inte alla! Vi hade mest jättefina killkompisar!)
Som jag hade önskat att lärarna tagit tag i problemet där och då istället för att vara släta över och lägga ansvaret på oss tjejer för att undvika att drabbas.
Ett annat exempel är det året jag var utsedd till Sandvikens Lucia. Vi lussade på stadshotellet och flera av de fulla äldre männen tog tillfället i akt att klämma mig på rumpan när jag skred förbi.
Idag hade jag vänt mig om och ställt till med ett uppträde...!
Sen har det för mig, precis som för de flesta jag känner fortsatt på liknande vis hela livet.
Det är sorgligt hur en del killar och män ser sig ha rätten till våra kroppar och anser att det är ok att använda fula ord om tjejer. Jag tror alla behöver veta tidigt i livet vad som inte är acceptabelt.
Och fortfarande vill jag betona - de flesta män både vet hur man ska uppföra sig och gör det. Ni har en mycket viktig uppgift att sprida detta till den grupp som missat väsentligheter.
Jag har gått från stadiet arg och upprörd, till ledsen och uppgiven, till arg och beslutsam. Nu får det vara nog! Inga fler generationer ska behöva ta den här skiten!
Nu säger vi ifrån! Nu är vi " obekväma"! Nu tar vi fajten för oss och kommande generationer!
Må karma ta dem som gör såhär och dem som urskuldar och slätar över!