Roligt att så många har läst mitt inlägg om träning :-) All positiv respons är extra kul!

 

Igår var Mia och fotade Upan och Fia. Jättefina bilder blev det. Hon passade också på att fota ett av mina lortmonster i hagen. Var så goda: hömonstret Cloé i all sin glans

 

 

Det spelar ingen roll hur jag borstar, jag hinner bara bli klar så vältrar hon sig i spånet och stönar av vällust. Sen tror jag att hon också står på huvudet eller ligger på rygg i silagehäcken :D

Det skulle ju gå att lösa problemet med ett täcke, men hon AVSKYR att vara påklädd, så hon får hellre vara skitig och nöjd på ålderns höst. Med päls som en brunbjörn är det ingen risk att damen fryser i alla fall.

  

 

 

 

Alla har perioder när träning och tävling går bättre eller sämre. Variationer hör till. I synnerherhet brukar det tillfälligt kunna gå lite sämre om man ändrar något eller är i en fas när ekipaget börjat med nya rörelser eller högre krav. Då gäller det att ha en bra tränare och behålla dialogen med denna så man vet vad man gör och vart man är på väg.

 

Se på den långsiktiga utvecklingen. Hur har resultaten blivit över en längre tid? Är det en tillfällig svacka eller en trend? Här vet jag att jag lurat mig själv mer än en gång när jag haft tävlingsår som inte känts så bra. När jag gått in och tittat på resultaten över säsongen har de varit bättre än tidigare i genomsnitt, och mycket bättre än jag haft känslan av. Det är bara jag som fokuserat på och kommit ihåg misslyckandena!

 

Är det en trend? Se över om du förändrat något sedan det fungerade sist (träningsupplägg, tränare, foder, utevistelse, din egen träning, mat etc) och ompröva ifall du skall hålla fast vid den inslagna linjen. Gör en veterinärkontroll av din häst, så att du är säker på att problemen inte är fysiska.

 

 

 

 

En del ryttare byter tränare hela tiden. Jag tror inte det är lösningen. Framgång kräver hårt arbete (oavsett nivå eller om du har en medelmåttig eller en kanonhäst ) och tar tid.

Ingen tränare har något magiskt trollspö, däremot är det viktigt att ha en tränare som man passar med. Jag har själv provat att rida för flera och även om varje tränare har varit trevlig och duktig så är det inte alla som passat mig och min mentalitet. Jag har också varit med om att en tränare som jag fungerat jättebra ihop med passade sämre när jag bytte häst. Mer troligt på grund av mig och mitt sätt att rida än på grund av hästen.

 

Försök få till regelbundenhet i träningen för tränare och jobba själv däremellan. För de flesta ekipage upplever jag att det är bra om det inte går så lång tid mellan träningarna. Ju mer erfarenhet ryttaren har desto lättare att jobba längre tid själv. Många tränar max en helg i månaden, av praktiska skäl, för någon tränare som har långt att resa. Det blir för lång tid mellan gångerna för de flesta. En god idé är att försöka hitta en tränare eller instruktör på hemmaplan att träna för däremellan. Med hemmatränaren är det ofta också lättare att få tid att lägga upp tävlingsterminer och diskutera allt annat som kan tänkas komma upp.

 

Själv försöker jag få till träning med mina tävlingshästar 4 pass/månad. Däremellan hjälper jag och mina mest rutinerade elever varandra. Antingen sitter vi på läktaren och tittar på varandra och kan checka av hur det ser ut mot hur det känns eller så rider vi samtidigt, tar lite längre skrittpauser och passar då på att titta på den andra som rider.

 

För dig som inte har kanonhästen, men ändå vill träna och tävla är mitt råd att jobba på och ha realistiska krav och förväntningar på själva tävlingsresultaten. Det är så enkelt att bli uppgiven och säga att hästen inte räcker till. Man kan komma ganska långt med en "normalhäst". Det som är så bra är att allt du lär dig har du med dig den dagen den bättre hästen kommer in i ditt liv :-)

 

Viktigast av allt: Kom ihåg att ha trevligt med din häst! Det är roligt att rida!

 

Lycka till!

 

Var tidigt uppe i morse eftersom jag hade stallet. Började med att släppa ut de hästar som står på stall och tog sen in Conny och Cloé för mat. De fick stå inne och äta medan jag gick med Upan till ridhuset. Roligt att få rida igen! Han kändes helt ok i kroppen, inte stel trots vila igår, så jag jobbade på att få ännu lite mer rundhet framförallt i traven och ännu lite mer kvickhet för högerskänkeln i galoppen. Red inte så mycket rörelser idag utan mer variera tempo, variera form och variera ställnig. För kvickhetens skull jobbade jag lite med galoppombytena byt-byt. Det är nyttigt för både Upan och mig att utmana snabbheten lite... På slutet var vi riktigt kvicka bägge två och Upan blev lite taggad :) Passet idag blev inte så hårt eftersom planen är att jag ska rida i morgon med. Då är planen att jobba lite skolor.

 

 

Börjar tro att jag är mer än lovligt blödig... Kenneth har en maskburk till fisket i kylen och efter ett antal dagar börjar maskarna att dö en efter en. Jag tycker synd om de maskar som fortfarande lever och måste ligga bredvid sina döda maskkompisar...

 

Försöker nu behärska mig för att faktiskt inte sätta mig och jobba. Har haft fullt upp i veckan och fått mycket gjort, men fick in lite nytt jobb i går. Jag riktigt känner hur angelägen jag är att ta tag i det. Men...nej skärpning! Nu är det helg och det kommer en måndag med -Så det så!

Conny hade kul häromdagen, då han bestämde sig för att rymma den lilla rackaren. Det är klart att lite mer energi till hyss finns när han inte motioneras med ryttare. Fia tog in Upan för att rida och då tyckte visst inte Conny att gamla tanten i hagen dög som sällskap. Först gick han till stallentrén och skramlade runt lite med spaden under taket där, men när han inte blev insläppt begav han sig iväg på upptäcksfärd på gården. Stallägaren hade visst precis tagit sig en kopp kaffe och får se en häst komma spankulerande utanför :D

Som tur är var han lättfångad, den sociala lilla skrutten, och fick finna sig i att bli parkerad i stallet medan hagen lagades.

 

Cloé stannade snällt kvar på rätt sida om det som en gång varit staket....

 

Själv har jag ridabstinens igen, men som tur är skall jag få rida Upan i helgen. Tills dess får jag nöja mig med motion i form av promenader och Friskis och Svettis.

 

Det börjar närma sig årsmötesdags i många föreningar. För er som vill påverka och förbättra ( -och vem vill inte det??) är det läge att börja kolla på de motioner som kommer att tas upp. Det är ju bra att ha bildat sig en uppfattning om vad man tycker innan man är på plats på själva mötet.

 

Söndag: Äntligen dräglig kyla!

Bilen som stått på laddning hela natten startade snällt i morse. Tack för det. Det innebar att jag kunde tillbringa förmiddagen i manegen med Fia och sedan i stallet med hästarna. Conny verkar lite störd över att behöva dela pysseltiden med morsan...helst vill han ha allt ljus på sig ;-)

 

Hann hem och jobba lite innan Kenneth kom från pimpelfisket, så vi passade på att ta med fika och gå ner till vindskyddet på udden. Härligt värre att bo i Ytterfälle sådana här dagar!

 

 

 Utsikt från vindskyddet på udden.

 

På kvällen löste troligen Kenneth mysteriet med min ovilliga bil. Bagageluckan har gått i baklås och tydligen lyste lampan i bagaget och drog ur batteriet. Det löstes genom att gå in via baksätet och släcka. Nu hoppas jag den startar snällt i morgon!

 

På kvällen gick det en dokumentär om händelserna i Oslo och på Utöya. Sånt där som är så hemskt att man inte borde se det. Jag får ont i magen och kramp i hjärtat när jag ser och hör ungdomarna. Förstår inte hur någon nånsin ska kunna leva ett bra liv efter en sån händelse. Nu kommer jag att drömma mardrömmar i natt.

Fredag kämpade jag mot en trilskande bil i kylan. Inte världens bästa att köra häst och trailer i -25, men ibland har man inget val. Till slut kom jag i alla fall iväg till Brunne för att hämta hem Cloé. Vågade inbte stänga av bilen när vi väl fått igång den, så den fick stå på såväl under packning som ilastning, tankning på OK och urlastning. Cloe gick snällt med på att åka till stallet i stan och hann släppas ut med de andra på lösdriften innan det blev helt mörkt.

 

 

Lördag morgon vägrade bilen starta igen trots att den stått på laddning hela natten. Under tiden jag blev kvar hemma passade jag på att göra lite jobb i löneprogrammet. Kenneth fick komma och hämta mig och köra mig till stallet efter lunch så att jag kunde pyssla om Cloé och Conny. Det blir lite jobb att få Cloé presentabel igen. Jag skulle vilja raka henne, men hon tycker ju så illa om att ha täcke, så jag ska börja med att försöka rykta fram lite häst under pälsen istället.

 

Det är just nu ovanligt fullt upp hela dagarna.

Torsdagmorgonen började i manegen tillsammans med Fia och Upan. Jag tror att både jag och Upan känner av att det är kallt. Dryga 20 grader i morse och lika kallt i kväll. Det är lite stelt här och där innan vi kommer igång. Tur att Fia fortfarande är ung i kroppen ;)

Kanske kan det vara gårdagens träning på Friskis och Svettis som ger sig tillkänna? Armarna  och skuldrorna känns mer än vanligt.

 

Planen var sedan att jobba med bokföring hemifrån, men så kom det ett mail som kullkastade hela min dagsplanering för fredagen, varför jag snabbt fick hem och byta om och ta mig iväg till Söråker och Timrå för att ta tag i det jobb jag planerat för morgondagen.

 

Ikväll har jag också hunnit vara med på tävlingsmöte på HRK -även om dagens oplanerade uppdrag gjorde att jag missade början. Få se hur många tävlingsdagar det blir under 2013. Dressyr för häst i juni är i alla fall klart.

 

Det är tur att Firma Karin Åberg har öppet ända till kl 20, hur skulle man hinna annars? Conny har nu fått sig ett nytt vintertäcke istället för det han massakrerade härom dagen, Cloe fick en grimma och matte en ny både snygg och stadig BH  till finfint pris :-) Januarirea kan vara bra ibland, när det finns sånt man ändå skulle ha.

 

Håller tummarna för att täcket får vara helt ett litet tag i alla fall! Har köpt en flaska antibit att spruta på så får det kanske vara ifred från leksugna tänder i alla fall...

 

Cloé och Eivor har nu fått sära på sig, så snart blir Cloé stadsbo, åtminstone för ett tag.

 

 

 

Om barn och idrott. Så bra skrivet att jag inte ska försöka skriva nåt själv! Ber er bara följa länken:

 

 

Idag har jag varit ute på vägarna i ishalkan. Först in till ridhuset för en lektion sedan en resa till Mittsvenska Ridsportförbundets kansli i Sollefteå och därefter till Timrå. Underkylt regn både på morgonen och på kvällen, som fortast gick det i 50 km/h hem från Timrå med lusfart i uppförs backarna där alla långtradare hade det jobbigt och förmodligen hade bäst grepp mitt i vägen över båda körfälten. Kön var så långtt man kunde se, och ändå finns det de som absolut inte kan ligga kvar utan måste försöka tråckla sig förbi, och sedan oftast får grisnita framför en. Kan de inte begripa att luckan är till för att man ska hinna bromsa in...? Jag är förvånad att det inte händer fler olyckor.

 

Jag hann i alla fall precis hem för att gå på Friskis och Svettis. Skönt att få röra lite på fläsket :)

 

Conny har haft sönder sitt enda fina vintertäcke, blä! Nästan nytt var det. Jag har inte alls lust att köpa nåt nytt, men nu har han bara ett, gammalt och fult (men fungerande). Vanskligt att hoppas att det håller resten av säsongen...??

 

Handlar om kommunikation i arbetslivet, men är lika aktuellt och användbart i andra sammanhang. Jag tänker tex på idrottsföreningen.

 

 

 

 

 

 

Har följt Idrottsgalan för andra året på raken. Måste faktiskt erkänna att jag inte varit särskilt intresserad av att titta på "fluffet" (som nån av talarna kallade galorna) tidigare år.

 

Sara Algotsson föll på mållinjen mot Lisa Nordén. Två duktiga sporttjejer som båda var värdiga vinnare. Jag trodde ingen av tjejerna skulle ha en chans mot fotbollskungen, men där ser man :-)

Jag tror att Sara föll på att hon inte är lika folklig. Här har nog diskussionerna i media om Sara som "rikemansfolk" tyvärr varit till stor nackdel. Hur Lisa Nordéns ekonomi är har jag aldrig hört ett ord om, men hon är en mycket duktig idrottare som, vad jag sett, alltid gör ett gott intryck. Det kan inte vara lätt att dela ut priser och bedöma och jämföra prestationer i helt olika idrotter, därför måste en idrottare faktiskt också vara populär för att nå hela vägen.

 

 

Härom dagen såg jag dokumentären om Sixten Jernberg. Vilken karriär!

Isen har lagt sig i viken. Måste säga att utsikten från promenaderna runt byn inte går av för hackor, men det har varit väl kallt några dagar. I morse tittade jag inte på termometern, men bilen startade motvilligt. Motorvärmaren hade varit i lite för kort tid för att jag åkte tidigare än planerat.

 

Mesta delen av helgen har faktiskt gått åt till arbete -idéellt sådant. Att fixa nya kontoplaner, det är roliga grejer det... ! Nä nu skojar jag faktiskt lite med er...

 

Igår kväll var vi i alla fall och roade oss och såg på Mittrevyn på Teatern. Roligt att det finns en revy att gå på i stan! Jag tycker att de deltagande är duktiga, och några av dem sticker ut lite extra, bla med mycket bra sångröster. Däremot skulle jag önska att de var ännu lite aktuellare -och ännu lite vassare.

 

Efter att ha sett sketchen om politikern som talar med en kommunmedborgare via tolk förstår jag i alla fall varför HRK ännu inte fått nåt ridhus! Kära nån vi har ju glömt tolken!!

 

 

Södag morgon började med stallpasset. Termometern visade på -18 grader. Då är man glad för motor- och kupévärmare :-) När jag släppt ut hästarna, pysslat lite med Conny och gjort snyggt i stallet kändes det lite varmare så jag passade på att ta en promenad. Det finns en härlig skogsväg/bred stig bakom stallet där de kört med skoter så att det gick bra att gå.

 

 

Hästarna var nyfikna och Conny följde mig så långt staketet medgav.

 

Nu har jag varit dålig på att skriva ett tag. Kanske för att det känns som om det inte händer något speciellt, ändå har jag haft mer än fullt upp.

 

Det är full fart på bokföringsjobben just nu. Dels är det ju avslut på förra året med allt vad det innebär, dels har jag två nya kunder sedan strax innan nyår. Jätteroligt! Dessutom i två nya branscher, det gör det hela ännu lite mer intressant.

 

Jag har också fått rida lite den här veckan eftersom Fia varit krasslig. Som vanligt jättekul att trimma lite på Upan. Det har blivit lite blandad kompott, lösgörande arbete, grundjobb med övergångar och en del varierande piruettarbete  med olika övnngar och på olika linjer. Fia har bara fått sitta på läktaren och kolla, gissar att hon varit ridsugen... Det har varit rena sjukstugan i stallet, Mia har också varit sjuk och sängliggande hela veckan. Silver har ju vintervila, så någon ridning har det inte blivit, men jag har fått serva i stallet. Jag hoppas jag klarar mig undan alla elaka baciller, kände mig lite tjock i halsen igår och avstod Friskis och Svettis och tog en promenad istället.

 

 

 

För ovanlighets skull sov jag dåligt i natt. Jag tror att jag låg och funderade på jobb, knasigt! Låg vaken redan när Kenneths klocka ringde 5.20. Till slut somnade jag i alla fall om och låg en halvtimma längre än planerat som kompensation.

Sysslade med bokföring på förmiddagen, åt lunch och kände sedan att hjärnan behövde en paus, så jag passade på att åka till hästarna medan det var ljust och faktiskt sol! Det var skönt att kunna pyssla om hästarna i Brunne i vackert väder för en gångs skull. Både Eivor och Rutger njöt av borsten, Cloé däremot var bara intresserad av maten. Hon köper att man pysslar om henne, men jag kan inte påstå att hon ser ut som om hon uppskattar det ;) Hon var likadan i sin glans dagar " på med grejorna matte så vi kan komma ut nångång, inte nåt onödigt gull och pyssel".

 

 

Conny var i bustagen med Upan när jag kom dit, såpass att jag bytte till ett tunnare täcke när jag ryktat. Det är ju inte så kallt nu och han var väl varm under det tjocka vintertäcket. Precis när jag var på väg hem kom Mia för att rida. Det grämer mig lite att jag inte hade tid att stanna och titta, men jag kände att jag hade för mycket jobb som väntade hemma. Det blev bokföringsjobb ända till kvällen och blir så fortsatt även i helgen.

 

 

Har fått en del reflektioner över gårdagens inlägg. Intressant. Det är många som brottas med problemet. Tänk om man kunde hitta nån generallösning... Visst finns det folk som jobbar med att få olika typer av "Team" att dra åt samma håll, men föreningarna har ju sällan de ekonomiska resurser som behövs för lite större insatser över längre tid. Annars vore nog det drömmen -att kunna få hjälp utifrån. Med nystart varje gång styrelsens sammansättning förändras och kontinuerligt arbete däremellan. Är det någon som hittat en bra modell vill jag gärna höra om den!

Jag har erfarenhet av både att vara anställd i en förening och att vara förtroendevald, så jag kan inse att ingetdera är helt enkelt. Som någon skrev till mig: "Som ideellt arbetande i en styrelse har man ju ingen ekonomisk ersättning, då måste ersättningen vara någon annan form av tillfredsställelse. Är det hela tiden konflikter orkar man inte stanna."

En sanning som gäller oavsett man är anställd eller ideellt arbetande.

 

Nu ska jag njuta av resten av fredagkvällen. Kram på er!

 

 

Efter en fruktansvärt slö nyårsdag var det skönt att komma igång och jobba igen. Både onsdag och torsdag har det varit fullt upp med bokföringsjobb. Dels är det i slutet på året och jag är angelägen att ha så mycket som möjligt klart så fort som möjligt, dels har jag nya klienter på väg in i systemet. Det innebär en faslig massa grejande med siffror och teknik, för att få allt att fungera (som ju teknik har en viss förmåga att INTE göra) och för att få tag på allt man behöver och pilla in rätt uppgifter i alla program. I vissa lägen kan man ju bara importera en fil. Vore behändigt om alla program var kompatibla så allt gick att bara flytta över med ett klick...

 

I morse hann jag också med att vara ett pass i ridhuset och titta på Fia och Upan. Kastade ett litet öga på Mia och Silver också. Det är roligt att ha så ambitiösa elever.

 

Intressant intervju i radion, P4 Västernorrland i morse: 14.25 in i programmet

 

Om svårigheter att jobba som anställd i föreningar. Ett ämne som jag tidigare berört i bloggen och som alltjämt är aktuellt

 

Härnösands RK är en av de föreningar som tyvärr haft turbulens i styrelsen med avhopp från styrelsposter under flera år. Klubben har haft sina senaste ordföranden kort tid. I dagsläget styr vice ordf. som fick kliva in under senhösten. Om denne blir kvar eller ej har jag ingen aning om, årsmöte väntar i februari. Låt oss i alla fall hoppas på en ordförande med lite längre uthållighet, och arbetsro åt styrelsen de kommande åren. Detta är av avgörande betydelse för personalen.

 

Idag talas mycket om nya rön om övervikt och hälsa. Det påstås nu att det är bättre att vara lite tjock än att vara normalviktig. Ska jag kanske låta bli Friskis och svettis under våren och äta mer tårta istället? Nja, jag tror nog vad jag vill om detta. Är extra skeptisk eftersom studien kommer från USA ( undrar om nån snabbmatskedja sponsrat? )

 

 

Då är det nytt år igen då.

 

Gårdagen bjöd bla på en lektion i ridhuset med Fia och Upan. Upan firade sin sitta dag som 21-åring konstaterade Fia. Otroligt för han blir bara finare och finare trots att strategin nu "bara" är att underhålla för att få honom att vara frisk och nöjd så länge som det går. Håller på att få myror i brallan av att inte rida själv, men Conny måste ju få sin vila. Fyra hästar och bara pyssla med dem, inte min grej riktigt.

 

Större delen av dagen gick sedan åt till matlagning och fix inför kvällen. En helt vanlig nyårsafton med andra ord.  På kvällen bjöd vi Sture och Margaretha på trerätters middag.

Kvällens käk:

 

 

 Idag har vi haft sovmorgon och inget inplanerat i almanackan. Ingen matlagning lär det bli heller då det finns en del över sedan igår. Rester är väl inte fy skam när det är festmat?