(Första delen av det här inlägget hade jag skrivit och schemalagt dagarna innan de senaste terroristdåden. Kände att jag ville skjuta fram det några dagar efter allt som har hänt.)

Jag tycker inte om vad SD och rasister gör med vårt fina Sverige.

 

Den propaganda som bedrivs för att få människor att bli rädda och känna sig otrygga gör mig riktigt illa till mods. De får människor att tro att de ska gå miste om privilegier eller få det sämre om vi hjälper människor i nöd. De får människor att bränna hus och byggnader och de bygger på vanföreställningar som får en och annan knäppskalle att gå bärsärk och mörda medmänniskor.

 

Sverige har inte råd med rasister!

De förorsakar materiell och mänsklig skada för miljardbelopp!

 

Det som är annorlunda har i alla tider skrämt folk. Borde inte vi som är moderna människor inse att världen förändras konstant?

Varför tror människan per automatik att man kommer att få det sämre för att nån annan får det drägligt? 

Jag kan bara tänka mig scenariot att behöva stoppa det viktigaste jag har i en ryggsäck, lämna allt bakom mig och fly i en båt över havet ...

 

Hur kan nån tro att man skulle utsätta sig för livsfara bara för att komma till ett annat land för att slippa göra nåt vettigt och få leva på bidrag?

 

En människas kvaliteer kan ju omöjligt bero på var den råkar vara född...

Det hade kunnat vara jag. Jag har faktiskt bara haft turen att födas på rätt ställe.

 

Tänk om det är så att det inte finns en begränsad mängd lycka och framgång i världen? Spannen kanske aldrig kan bli överfull? Tänk om det är så, att för varje människa som får det drägligt, blir världen lite bättre. För dig -för mig och för oss alla.

 

Efter de senaste terrordåden i Paris och Beirut är jag rädd för att främlingsfientligheten kommer att få alltmer fäste. 

Dåden är vedervärdiga handlingar, förövarna och deras medhjälpare skall självklart lokaliseras och omhändertas så att de inte kan ställa till mer skada. Det här är inte religion eller ras, det är terrorism. 

Jag försöker förstå vilken värld de vill skapa, men lyckas inte begripa även om jag läser på.

 

Jag tycker att:

Man fritt ska få bo och arbeta var man vill. De som tar sig hit, skaffar sig tak över huvudet och försörjning och följer våra lagar ska få stanna.

De som åker från Sverige för att strida med terrororganisationer skall inte få komma tillbaka. Om de återvänder skall de åtalas.

Burka är ett uttryck för förtryck. (Om även männen gick heltäckta kunde jag tänka mig att diskutera det hela) 

Svensk flykting- och invandringsmottagande, och Migrationsverket fungerar inte. Upplägget skulle behöva omarbetas från grunden. Det är inget bra mottagande och alltför många lycksökare hoppas tjäna storkovan på behovet av platser.

I dag har Härnösands Ridklubb haft första dressyrtävlingen på nya fina arenan. 

Spännande att se hur allt fungerar i tävlingssammanhang med helt ny anläggning.

Det har varit riktigt roligt. Första klassen, en Lätt A:4 dömde jag. Sedan har jag varit överdomare och prisutdelare resten av dagen. 

Dagens sponsorer hade bidragit med toppenpriser! Här är en del av dem:

Jag är stolt över både klubbens engagerade funktionärer, som gjorde ett kanonjobb, och våra duktiga ryttare. 

 

Härnösandsekipagen tog flera placeringar och låg i topp i två av tre klasser.

Marie Svahn och Dideroth vann ett sponsortäcke från IngRid AB.

 

I dagens högsta klass MsvB:4 tog Gunilla Berglund och Zweet as Candy hem segern efter en stabil prestation.

 

Fullständiga resultat finns här:

http://online.equipe.com/sv/class_sections/184126/results

 

 

Nu var det längesedan uppdatering och tyvärr beror det på att jag inte får Blogg.se att fungera ihop med min mobil. Sedan jag gjorde senaste uppdateringen har det bara strulat :-(

 

Förra veckan var det teorivecka på ridskolan, så i onsdags hade jag och Maria Wiklund clinic för ett relativt stort gäng åskådare.

 

Vi visade och pratade om vikten av framridning/värmning och om hur ett vanligt arbetspass kan se ut.

För mig är det noga att hästen har en chans att värma upp, utan större krav på tryck och perfektion i rörelser. Det handlar om att komma igång i musklerna, hitta tempo, takt, rytm och balans. Att kolla av att de grundläggande hjälperna går igenom och att bygga för ett positivt arbetspass. Om hästen inte känns som ett under av lösgjordhet när man startar är det inget att haka upp sig på, utan snarare normalläge. En del blir lite otåliga och vill att det ska kännas bra från början. Det viktiga är ju vad passet ger i slutänden.

 

Vi pratade också om att det finns tre gångarter. Att man inte ska glömma bort att mycket värdefullt arbete kan göras i skritt. Jag känner heller inte till någon som skrittat sönder sin häst...

 

Många var intresserade och ställde bra frågor såväl under clinicen som efteråt. Kul att få dela med sig och att ha ett så fint ekipage att samarbeta med.

 

(Arkivbild på Mia och Romeo)

 

I torsdags hade jag hovslagaren på besök. Tyvärr blev det inga skor för Rutger denna gång heller, men det börjar närma sig. Hoven ser mycket bättre ut. Nästa skoning så! :-)

 

Jag kan i alla fall rida honom obehindrat i manegen med fibersand. Där är underlaget så fritt från smågrus och sten att det inte bekommer honom. I lilla manegen går det o.k, men ibland kommer det nån liten sten. Kliver han på den så blir han lite försiktig några steg sedan.

 

Jag tycker det går framåt mest hela tiden. I traven har jag en period haft ett ganska bra läge där jag kunnat variera mer med bibehållen balans och mer tryck och spänst. För dagen har vi tappat lite där då jag arbetat mer med galoppen, där vi haft lite jobbigt till vänster. I höger galopp ligger han kvar, trycker på och bär upp ganska bra fram, men i vänster är det tyngre. Där vill jag att han ska bära mer och trycka på mer utan att bli lite låg och stark fram. Får han gå i lite mindre kraftfull galopp har vi visserligen ganska god balans, men då vill frambenen galoppera mer än bakbenen. Emellanåt hittar vi läget. Jag tycker ibland det känns som om jag ligger bakåt med skänklarna långt fram men eftersom det funkar ( -och Mia säger att han är fin där ;-)  ) så är det bara att jobba vidare...

 

Han är i alla fall underbart snäll och trevlig, min lilla häst.

Det är så himla frustrerande att norrland alltid räknas bort.

 

Känslan när man får diverse inbjudningar till intressanta evenemang och närmaste ort är Stockholm, Malmö eller Göteborg. I bästa fall har de att entimmas seminarium - i Umeå. Suck! Det är liksom inte rimligt att resa en hel dag och betala reskostnader på tusentals kronor för att delta ett par timmar på en utbildning eller ett seminarium.

 

Och då ska gudarna veta att vi i norr ändå är vana att åka en hel del...

 

Med dagens teknik borde man väl kunna ordna så att det går att följa en konferens eller ett seminarium utan att vara fysiskt på plats?

 

 

Våra älskade djur, ibland är det tugnt.

 

Förra måndagen slaktade jag Conny ( Con Amore f-09 e: Bocelli u: Cloe) då hans skada blev sämre trots att han bara gick i hagen.

 

Idag blev vår älskade katt Nemo ihjälkörd på vägen härute på landet.

 

Nu får det räcka för ett tag.

 

 

Idag tänker jag inte skriva så mycket utan istället bjuda på ett gäng bilder på älsklingen Con Amore ( Conny) f-2009 e: Bocelli u: Cloe.

I går var jag hos Moa Belin i Kovland och hade träning. Moa hade med två av fjordingarna, Lusse och Tingla och så var det ytterligare ett ekipage. Alla hästar och ryttare jobbade på riktigt bra.

 

Lusse trimmas det sista inför Fjord-SM och NM som går inom kort i Vaggeryd. Jag håller tummarna för att det blir en rolig tävling. Tingla är bara fyra år, men lär nog gå SM inom en inte alltför avlägsen framtid.

 

Lusse

Det var också kul att se Moas gård. Efteråt hade vi en trevlig fikastund med härlig rabarberpaj.