Ekonomitipset - Hur funkar det här med lön och egna uttag i enskild firma?

 

Jag får emellanåt frågor om lön och egna uttag i enskild firma.

- Hur funkar det här med lön och egna uttag i firman?

- Om man  har egen firma och  gör egna uttag av ­kontanter, varor och tjänster. Vad är det som gäller skattemässigt?

 

Nedan ska jag försöka förklara enkelt vad som gäller.

 

Egna uttag

Med eget uttag menar man när en enskild näringsidkare gör uttag av kontanter, varor eller tjäns­ter ur näringsverksamheten.

När du har enskild firma betraktas du inte som anställd i din egen näringsverksamhet och kan därför inte ta ut någon ”lön” i vanlig mening. Därför ska kontanta uttag för ”lön”, pensionssparande och liknande inte redo­visas som kostnader i bokföringen, utan som egna uttag.

Egna uttag av varor och tjänster från verksamheten ska redovisas som om en försäljning gjorts till mark­nadsvärdet.

 

Att ta ut pengar ur firman

Du som driver enskild firma beskattas för verksamhetens resultat och inte för hur mycket pengar du tar ut.

Ur skattesynpunkt är det alltså den skattepliktiga inkomsten (resultatet) som är din lön. De år du i deklarationen redo­visar en förlust har du med andra ord inte någon skattepliktig inkomst.

Om du samtidigt under detta förlustår har tagit ut en viss summa pengar ur företaget spelar ingen roll.

Uttag ska alltid bokföras, men transaktionen påverkar inte verksamhetens resultat. Det som händer är att företagets lik­vida medel (= de pengar som finns i firman) minskar, samtidigt som kontot för dina egna uttag ökar. Varken intäkter, kostnader eller resultat påverkas alltså av uttaget, dvs din skattepliktiga inkomst berörs inte av uttaget.

Tänk på att du måste se till att du har kvar tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets skatt. Detta är extra viktigt för dig som betalar låg preliminär skatt.

 

Att ta ut varor (och tjänster)

Som inkomst ska du även ­redovisa sånt du som företagare har tagit ut som förmån ur näringsverksamheten åt dig själv.

Sådant som du tar ut som gåvor till släktingar, vänner, välgörande ändamål mm räknas också som egna uttag. Likaså om du gör byten av varor och tjänster.

Om du byter till dig något som är avdragsgillt som driftskostnad i näringsverksamheten ska du redovisa transaktionen som två separata affärer – en försäljning och ett köp.

 

Hälsningar

Ingrid

Jag hjälper småföretagare att sköta och ha koll på ekonomin. Vill du ha min hjälp? Kontakta mig idag! [email protected]


Myror i brallan

I går hade jag så mycket jobb att jag inte hann rida. Rutger fick roa sig på annat sätt.




En tom såpaflaska i hagen kan vara stenkul!



Häst i kubik hela helgen

Just nu är jag inne i en period av mycket jobb, både träning och bokföring.

På fredagseftermiddagen var jag på Nordvik och hade träning. Det är alltid lika trevligt. Kul att man satsar på hästlärarna och skolhästarnas utveckling.

Lördag hade jag lektioner på HRK redan från kl 8 på morgonen. Första gruppen var på plats redan vid sju för intag. Trots den tidiga morgontimmen var det god uppslutning. Jag blev faktiskt lite imponerad.


Efter fyra roliga lektioner blev det en kort paus och sedan en privatelev. Jag hoppas att ekipaget kan få fram den klart förbättrade kvaliteten i rörelserna även på tävling nu när säsongen kommer igång. De har trimmat på flitigt i vinter och det har hänt en hel del.

Sedan fick Rutger gå ett pass. Jag har jobbat lite extra på högergaloppen några pass, han vill bli lite som en "banan" i kroppen och inte spåra helt. Nu var dock höger ganska bra, men istället ville han skjuta över mig på yttersidan i vänster galopp. Bara att ta tag i den istället då...

Höll mig nätt och jämnt vaken för att se dressyren från Las Vegas på tv. Vilka hästar och vilka ryttare!


Nu kämpar jag med ögonlocken för att se klart söndagens hoppning.





Träningar och kalas

Den här veckan har jag haft så mycket att göra att Rutger fick vila tre dagar på raken. Det brukar inte hända.

Tisdagen var planerad vilodag eftersom jag var så nöjd med söndagen och måndagens pass. På onsdagen var jag ut till stallet och konstaterade att det blåste nåt så gräsligt att jag faktiskt inte ville ge mig ut och på torsdagen var jag först på SRK och hade träning, sedan hos två bokföringskunder och avslutade med kvällslektionerna på HRK. Inte mycket utrymme för ridning med andra ord.

På fredagen klev jag upp tidigt och var i stallet runt kl. sex. och hann jogga ett pass i ridhuset innan jag skulle till Nordvik och jobba kl. nio. Rutger var lugnare än väntat efter vilan. Skönt. Jag gillar ju inte bus...

För en gångs skull blev det en hel eftermiddag och kväll hemma. Kenneth verkade förvånad över att jag var hemma före honom.

Lördag hade jag träning på Ridklubben Östjämten och sedan åkte jag direkt därifrån till Näske Bygdegård där vi firade svägerskans man Esa, som liksom jag fyller jämnt i år. Det blev fika, lekar och god mat.




Det blev sen ridning i ridhuset. Ingen risk för trängsel... Rutger var lite pigg i början men skötte sig bra. Jag var inte helt nöjd med känslan av rakriktning och balans så han ska få gå ett pass i ridhuset nu på söndagförmiddagen också.

Men först blir det en stallfika efter färdigt morgonstalle och mockning av hagar.

Det blir inte alltid som man tänkt sig...

Jag köpte en dubbelsäng när jag flyttade hemifrån vid 18 års ålder. Sedan dess har den sängen hängt med, bara gavlarna har bytts ut mot lite snyggare.

Den sida jag sover på fungerade bra, men Kenneths resår började ge upp, så till min födelsedag bestämde vi oss för att göra en investering. Vi beställde en ny, inte alltför billig säng. Som vi har längtat efter att den skulle komma... Innan påsk levererades den så på långfredagen monterade Kenneth ihop den.


Första natten sov jag o.k. Jag tänkte väl att det var ovanan med ny säng (fast jag brukar aldrig ha problem med att sova borta) Efter några nätter i nya sängen har jag nu så ont i höfter och rygg att jag knappt kan varken ligga, sitta, stå eller gå. Dessutom är jag fruktansvärt trött eftersom jag vaknar och måste vända på mig hela tiden.

Jag är så himla besviken!
I natt tänker jag sova i gästrummet :-(



Var snälla med varandra, även i cyberrymden!

Jag läste ett par inlägg på bloggar och Facebook för ett par veckor sedan och blev så väldigt illa berörd av hur folk uttrycker sig om andra människor.
 
Jag tycker absolut att man kan ha åsikter, även på sociala medier, men är det nödvändigt att namnge personer i negativa sammanhang ( eller skriva så att alla förstår vilken individ man menar ) när man diskuterar en företeelse? Kan man inte hellre kritisera fenomenet?
 
Ibland när jag läser bloggar och inlägg tänker jag att om personen stod framför skribenten i rummet, skulle man uttrycka sig likadant då?
 
Varför övergår det ibland till personliga kommentarer istället för att kritisera i sak?
 
Att beskriva en annan, igenkänningsbar person i negativa ordalag kan det bidra till något gott? Visst, man kanske blir ivrigt påhejad av någon eller några andra som tycker lika, men hur länge varar det? Såsmåningomkommer alltid någon som tycker tvärtemot att "ge igen".
 
Är det så illa att man måste starta ett mindre krig mot nån för att få många läsare och klick?
Jag tror att alla vill vara omtyckta. Även de som säger att de inte bryr sig, tar nog egentligen illa vid sig av att bli påhoppade och uthängda.
 
Det är inte många bloggar jag läser regelbundet, till det finns varken tid eller intresse. Den enda som jag följer fullt ut är min elev (eller jag ska nog säga tidigare elev, eftersom hon bor i skåne sedan i höstas...) och vän Maria Wiklund. Maria bloggar numera på Hippson.
 
Jag tröttnar fort på bloggar som nästan uteslutande innehåller smygreklam för prylar och mode och jag orkar inte läsa de som är eleka med andra.
 
Vad läser ni helst?
 
Arkivbild på Amo Mak. Tävling i Sundsvall.
 
 
 

Första april

Detta är nog årets sämsta dag, i alla fall på förhand. Planen är att träffa så lite folk som möjligt, rida, göra ett bokslut och i kväll ha träning. Jag tycker nämligen inte att de flesta aprilskämt är ett endaste dugg kul. Allt jag hör eller ser denna dag tror jag bara är lurendrejeri...



I går kväll när jag var på väg hem från träning stod det något mörkt mitt i vägen. Jag hann sakta ner och upptäcker att det är en man som står och försöker "dirigera" trafiken.

Jag passerar men inser snabbt att där kan han ju inte stå kvar så jag vänder och stannar vid sidan av vägen. Mannen har en ölburk i handen, är rejält onykter ( ser ut att tillhöra A-laget ) och vill inte höra att jag ber honom gå ifrån vägen. Det kommer flera bilar under tiden och alla bromsat in och en del kränger ordentligt för att inte köra på honom.

Det är bara en tidsfråga innan det sker en olycka så jag sätter mig i bilen och tar upp telefonen. Vet inte riktigt hur jag ska agera men bestämmer mig för att prova ringa polisstationen. Medan jag sitter där blir mannen förmodligen nyfiken och lämnar i alla fall vägen och kommer fram.

Jag säger åt honom att jag önskade att han inte stod mitt i vägen eftersom man inte ser honom ordentligt och jag är rädd för att han ska bli påkörd. Mannen frågar varför jag bryr mig om ifall han blir påkörd men som tur är inväntar han inte något svar... Sen ber han om en kram. Det får han och sedan ser jag honom loma iväg. Hoppas att han gick hem och inte ställde sig att dirigera någon annanstans.


Att hälsa på domaren

Helgen har varit fullspikad, som vanligt.
 
I lördags hade jag träning på Ridklubben Östjämten. Jag har sagt det förut och kan bara upprepa: det är ett jättetrevligt ställe att komma till som tränare. Man blir alltid lite extra omhändertagen, med mat och fika. Eleverna jobbar också på bra och man kan se att de tränat på "läxan" och emellanåt är det nya elever som vågar sig in och prova på hur det är att träna för en gästande tränare. De har ju sina ridlärare på klubben som gör ett jättebra jobb, men ibland kan det vara kul och spännande (och kanske lite läskigt) att prova något nytt.
 
På kvällen tog jag och Rutger en spännande skogstur. Stigen jag valde att gå visade sig vara snöigare än jag trodde och starckars Rutger sjönk ner nästan till magen. Han jobbade på som en igel för att ta sig fram. Jag hade hjärtat i halsgropen och såg bara framför mig hur han skulle sträcka sig eller göra illa sig på annat sätt. Men allt gick, tack och lov, bra. Dressyrtanten är kanske lite fjantig ;-)
 
Söndagen tillbringade jag med att döma ponnydressyr på Sundsvalls Ridklubb. Det är så kul att se dessa duktiga ponnyryttare och fina ponnys. Extra kul att flera av ekipagen tydligt utvecklats under vintersäsongens träning och nu fick programmen att hänga ihop ännu bättre än tidigare. I Lätt C tror jag att Sogeti Cupen höjt statusen ett snäpp, för där är det många som rider sina ponnys stablit. Annars tycker jag det tidigare verkar ha varit så att ryttarna gärna valt bort LC och ridit en högre klass istället.
 
Nya TR gör att det blir en del frågor och detta kommer säkert att bestå under en stor del av vårsäsongen. Diskussionen om vilka träns som är tillåtna kommer upp ofta ( hur käkremmen får se ut och sitta ) och många av ryttarna har inte uppmärksammat att det numera är reglerat i TR hur inledande och avslutande hälsning ska se ut. Man får bara släppa ned handen efter sidan och hälsa, alltså inte göra krumelurer eller vifta med handen.
Felaktig hälsning innebär poängavdrag, och det känns ju lite onödigt.
 
Mitt tips är att alla ryttare läser igenom TR
samt att om man är osäker på om en viss utrustning är godkänd, använt sådant ni med säkerhet kan hitta stöd för i TR så slipper ni bli diskvalificerade för felaktig utrustning.
 
http://www3.ridsport.se/ImageVaultFiles/id_40821/cf_559/TR_II_Dressyr_3.PDF
 
Dagen blev lång eftersom det även var lagtävlan i LB med många starter. Arrangörsklubben uppmärksammade detta med att jag som domare fick en blombukett med hem vid dagens slut. Överraskande och trevligt!
 
 
 
 
 

Om "pushiga ponnymammor"

Idag kommer mitt inlägg att handla om att pusha ryttare, framförallt barn, upp i klasserna. Och nu handlar det inte om egna barn ( för det är en helt annan men också intressant historia ) utan andras ungar.

Så fort det börjar gå bra för en elev i klasserna så stöter man på omgivningens kommentarer:
När ska hen gå upp i nästa klass?
Är det inte dags att gå upp en klass?
Ska hen verkligen fortsätta rida LättC?
osv...

Frågan är säkerligen inte avsedd att bli negativ, men jag skulle önska att man tänker sig för lite. Många gånger sätter frågeställningen stor press såväl på barn som förälder, i synnerhet om frågan upplevs komma ofta.

Jag har för det mesta en dialog med mina elever om vilka klasser som är lämpliga att rida. I planeringen ligger en långsiktig tanke och jag är jätteglad för de elever och föräldrar som låter mig vara involverad.

Som utomstående ser ni bara hur det går i de klasser barnet rider nu. Ni vet inget om vad som är svårigheterna för ekipaget på nästa nivå och heller inget om teknisk eller mental mognad att gå upp en nivå.

Exempelvis: Om ett ekipage startar LättC och LättB är det inte så enkelt att man lämnar LättC för att det börjar bli lätt och istället rider LättA. Innan man går upp i LättA bör det vara enkelt i LättB och form och rörelser för LättA ska sitta på träning.

Det är mycket roligare att vara duktig i en lägre klass än att vara nervös, orolig eller göra svaga resultat i en högre.

Slutligen ett tips till dig förälder som stöter på detta: Svara den pushiga med ett "Roligt att du tycker att mitt barn är duktigt. Vi har en dialog med vår tränare och kommer att gå upp en klass när vi är överens om att det är dags."



Slipp skatta för tävlingspremierna!

 
Slipp skatta för tävlingspremierna!

 

Jag fick en fråga angående att deklarera inkomst av hobby från en av mina elever, så här kommer några tips:

 

Det händer att man får premier när man placerat sig i en tävling och dessa redovisar klubbarna till skatteverket. Det kan kännas lite surt att detta läggs ovanpå lönen och beskattas, när vi ju alla vet hur mycket det kostat oss att få de där förhållandevis små pengarna.

Men det är inte alls särskilt svårt att deklarera så att du slipper ifrån skatten på detta. Rätt blankett och lite sparade kvitton bara och problemet är löst!

Inom inkomstslaget tjänst skiljer man på hobbyverksamhet och annan inkomst av tjänst.

 

Vad är en hobby enligt skatteverket?

-          Hobby är något du själv utövar på din fritid

-          Hobbyn är inte din huvudsakliga försörjning

-          Det är inte arbete som du utför på uppdrag av någon annan

 

Istället för att låta inkomsterna från hobby stå kvar under inkomst av tjänst där de står förtryckta, deklarerar du dem på blanketten för inkomst av hobby. Då kan du dra av för kostnader (upp till det belopp du tjänat på hobbyn)

Den blankett du ska använda heter T2 -inkomstgivande hobby. Gå in på www.skatteverket.se och skriv in T2 i sökrutan.

Resultatet av varje hobbyverksamhet beräknas för sig, så ägnar du dig åt flera hobbys som ger inkomster ska verksamheterna redovisas var för sig. Du får inte dra av utgifter i en hobbyverksamhet från andra tjänsteinkomster eller annan hobbyverksamhet, utan bara utgifter från en hobby mot inkomster från samma hobby.

Om det blir underskott ett år får du inte dra av underskottet mot någon annan inkomst. Underskottet får du i stället spara och dra av från eventuellt kommande överskott av samma hobbyverksamhet de fem följande åren.

Du är skyldig att spara anteckningar, räkningar, kvitton m.m. så att skatteverket kan kontrollera deklarationen. Handlingarna bör bevaras under minst sex år efter inkomståret. Även om hobbyverksamheten utvisar underskott, som du ju inte behöver deklarera, måste du spara underlaget, bl.a. för att senare år kunna visa att du har rätt att göra avdrag.

Du får göra avdrag för de utgifter du har haft i verksamheten och som du har betalat under inkomståret. Det gäller även om utgiften inte har gett något resultat. Utgifter för t.ex. startavgifter och resor m.m.för deltagande i hästsport är alltså avdragsgilla också för de tillfällen när deltagandet inte har gett några inkomster. ( För visst är det nog så att det går en del tävlingar utan placering på varje med placering… )

Du får inte dra av hela utgiften för inköp av dyrbarare utrustning med längre användningstid på en gång.  Istället får du göra avdrag för förslitning. Som dyrbarare utrustning med längre användningstid räknas vanligtvis utrustning som har ett inköpspris som överstiger ett halvt prisbasbelopp ( prisbasbeloppet är 44 500 kr 2015)  och som beräknas hålla mer än tre år.

Avdrag för förslitning innebär att utgiften fördelas på det antal år som utrustningen beräknas hålla. Vanligen fördelas utgiften på fem till tio år, vilket innebär att man får göra avdrag med 10–20 procent per år av anskaffningsutgiften.

Om hobbyverksamheten ger överskott ska du betala egenavgifter på överskottet –och där tänker jag mig- att ingen av er, mina tävlande elever kommer att hamna när ni plockat fram de kvitton ni har för kostnader för er hästhobby under året som gått… ;-)

 

Vill du läsa om hur hobby beskattas letar du upp broschyren SKV 344

 

 

Lycka till med avdragen!

/Ingrid


Årsmöte med förhinder

Fredag kväll åkte jag till Söråkers Herrgård med Mittsvenska Ridsportförbundet. Vi plockade först upp allt som skulle vara på plats inför styrelsemöte och årsmöte, sedan åt vi i restaurangen.

Började med nåt gott bröd med gubbröra, sedan helstekt oxfilé och rotsaker och som avslutning pannacotta med hjortron. Jag köpte även deras förslag på "vinpaket", så jag fick goda och passande viner till.

Sedan hade vi möte och höll på ända till mitt i natten...

Visst har man gjort flaggan lite mysko? Om jag fått välja hade Mittsvenska stått på en rad och Ridsportförbundet på en...


På lördagen var det ridsportforum på förmiddagen. Anders Mellberg var på plats och presenterade. Ärligt talat vet jag inte om jag blev så mycket klokare för det, men det var i alla fall trevligt.

Mittsvenska Ridsportförbundets årsmöte startade efter lunch och det gick inte riktigt som årsmöten brukar. Just nu är det många upprörda känslor över styrelsens förslag till avgifter. Årsmötet ansåg att mötet inte var behörigt kallat (alla handlingar var inte utskickade i tid) så efter votering fick mötet avbrytas och kommer att återupptas om cirka en månad.

Jag kommer inte att stå till förfogande för omval, så jag hade ju som räknat med att mitt uppdrag skulle vara slut nu. Oops!
Den fina buketter som jag skulle avtackas med fick jag ändå ta med mig hem. Jag vet inte om jag kommer att ha möjlighet att delta på det kommande årsmötet.



Eftersom vi blev klara så tidigt hann jag hem och rida Rutger. Han var piggelin, så det var nog bra att han fick röra på sig lite.




Solförmörkelse och rockande sockor

Torsdag morgon hade jag stallet. Släppte ut, fodrade och mockade och fixade iordning åt Rutger. Insåg att det skulle bli tajt med tid för att hinna rida, så det fick bli en vilodag. For iväg och pysslade lite med Conny och begav mig sedan hem för en telefonträff med min coach.


Resten av dagen gjorde jag löneberedningar och bokslut. Löner är tacksamt, för alla blir ju glada när den kommer ☺


På kvällen hade jag tre omväxlande lektioner på ridskolan. Ett pass markarbete, ett pass hoppning och ett pass dressyr. Eleverna var riktigt duktiga!

I morse började jag med att hänga på "rocka sockorna"

Olika sockor är inget ovanligt för min del, men i dag fick jag sällskap av många... Kände mig nästan "normal" om det nu existerar...


Rutger kändes bra idag trots att han vilade i går och trots att det var väldigt stökigt utanför ridhuset ett tag. Hjärtslagen syndes i bringan så hårt slog det vid ett tillfälle, men ändå sprang han inte iväg och han kunde komma tillbaka till avspänt arbete. Duktigt! Jag har börjat introducera bakdelsvändning, och idag fick vi till en helt okej vändning till vänster. Till höger är det svårare. Han börjar också fatta det där med ryggning, även om jag aldrig tar mer än ett par steg.

Väl tillbaka i stallet hade jag sån tur att Karin påminde mig om att komma ut och titta på solförmörkelsen.





Kvällen avslutades med god middag och möte på Söråkers Herrgård. I morgon väntar en heldag med Mittsvenska Ridsportförbundet.


Ingen förbättring för Conny

I förmiddags fick Conny nya skor. Jag passade också på att ta med honom bort till ridhuset för att få se honom trava lite. Deprimerande :-( Han rör sig inte rent. I vänster varv ser han så himla fin ut, men i höger niger han.


Nu är det bara att ta sig i kragen och se till att få honom utdömd :-( Tyvärr är jag ju inte så road av att ha en fin häst i hagen.


Sedan blev det ett ridpass på Rutger. Han har varit fin i två dagar nu. I går red jag bara knappa 20 minuter i skritt och galopp, då var han ovanligt lugn. I dag var han lite mer "på" men utan att vara särskilt spänd för det.


Det svåra med Rutger upplever jag är att hitta avspändheten. Han blir lätt lite spänd i skallen och musklerna släpper då inte helt igenom rörelsen, även om han för det mesta ändå är en good-guy och inte busar iväg. Jag vill gärna hitta det där läget när man jobbar ihop i harmoni. Jag tror att man först behöver vara stabil där för att sedan kunna lägga på ett tryck som blir positivt.

Rutger-hinkmördaren har i alla fall ännu inte lekt sönder sin ThermoBar. Det är jag mycket tacksam för. Bättre grej får man leta efter. Det är så skönt att veta att det alltid finns tinat vatten i hagen.


Domarkurs på Segersta och Mello i Sandviken

I går kväll åkte jag ner till Sandviken för att i dag fara vidare till Segersta och repetitionskurs för MsvB-domare.

Kursen var både trevlig och intressant. Segersta är ett riktigt bra ställe att kursa på och vi fick se många nyttiga rörelser och program, så nu är jag peppad inför stundande tävlingssäsong.



På väg hem kunde jag inte låta bli att stanna till i "cocosbollsrondellen" och handla en kartong. Bilen svängde liksom in av sig själv... ;-)



Tillbaka i Sandviken tog jag en sväng förbi Högbo Ridklubb, men kunde konstatera att det var tämligen lite snurr på verksamheten sådär på lördagkvällen. En ryttare tränade i manegen och tre själar var i stallet. Gissar att alla andra var på bandyfinal eller laddade inför Mello. Det är första gången jag kommer till HRK och inte känner igen nån... men det kanske inte är så märkligt, det börjar ju bli ett tag sedan jag flyttade från stan (... räknar... ojoj ... )

Tillbringade således resten av kvällen tillsammans med mamsen och pappsen och såg Mellofinalen. Vann rätt låt? Det kanske visar sig såsmåningom - men i kväll var ju Filippa Bark faktiskt rolig :-)





Klistra fast tränset?

Åkte till stallet hyfsat tidigt på lördagförmiddagen för att rida. Det har varit lite mycket att göra den här veckan, men jag har ändå varit in till ridhuset två dagar. Rutger har inte känts så bra utan varit lite spänd hela tiden, så idag såg jag fram emot att få rida utan att byggjobbarna är på plats och stökar.


Tyvärr blev jag blåst på det. De körde maskin och spikade i plåt och grejade. Rutger var jättespänd och jag fick ett riktigt "skitpass" där hela ridpasset fick gå ut på att trava runt på en större volt utan att krypa ur skinnet. Irriterande. Visserligen vill jag att anläggningen ska bli klar men jag önskar att de kunde avisera när de skall vara där och jobba på helgerna.

Passet avslutades med att Rutger lyckades krypa ur tränset, nu är det andra gången det händer. Jag fattar inte hur han lyckas. Först ruskar han till ordentligt på hvudet och sedan knycker han till och rycker bakåt. Tränset är väl avpassat och har suttit alldeles utmärkt på flera hästar innan. Ingen av mina hästar har lyckats med detta konststycke innan. Någon som har tips på träns som sitter som klistrat ? :-D







En spännande resa

Sitter och läser Hippson och en artikel om att "Hostan sitter i väggarna" (Hippson nr 1 / 2015) Avslutningen på artikeln är intressant tycker jag, framförallt med tanke på den satsning som Härnösands kommun och Härnösands Ridklubb nu gör med en ny ridanläggning.
Jag var i min roll som ridskolechef tidigt involverad i den grupp som arbetade för ny anläggning och jag förespråkade ett annorlunda tänk än det traditionella där hästarna står mycket inomhus.Vi var ett gäng bestående av personal, styrelsemedlemmar och aktiva i anläggningsgruppen som drog iväg på studiebesök och tittade på aktiv grupphållning. Efter det tror jag att alla i det gänget var sålda på idén.
Det visade sig dock inte vara lika lätt att sälja in konceptet till alla andra. En del nytillkomna styrelseledamöter och medlemmar hade väldigt starka åsikter mot en förändring av sättet att hålla häst. Ja, det var t.o.m så att en representant för Svenska Ridsportförbundet besökte anläggningen och klargjorde för ordföranden att klubben riskerade att uteslutas ur förbundet om man genomförde det planerade bygget. Efter viss brevväxling med SvRsf stod det dock klart att detta inte var aktuellt. Det var dock på håret att klubben beslutat sig för att man ville ha ett traditionellt boxstall.
Man skall inte förringa ett helt livs hästerfarenhet, men själv tyckte jag att det denna gång var bra att naturliga pensionsavgångar ibland löser problem av sig självt...
De senaste åren har jag inte varit involverad i anläggningsgruppen. En del av de ursprungliga idéerna lever kvar medan annat hunnit förändras innan bygget väl kom igång. Lösningen med aktiv grupphållning har redan tagits i bruk och det ser väldigt harmoniskt ut i hagen. Personalen får ett helt nytt sätt att jobba på och börjar hitta och anpassa sig till nya rutiner.
Nu ser man varje vecka hur resten av anläggningen växer fram. Det ska bli verkligt spännande att se allt i färdigt skick. Hösten 2015 skall allt stå klart, då firar vi!
 

Ingen risk för leda

Beklagar att jag har varit dålig på att uppdatera bloggen igen. Det beror i alla fall inte på att jag haft långtråkigt :-D
Jag har fortsatt att jobba extra på ridskolan utöver mina vanliga uppdrag och tiden går så fort så fort... Det här är sista veckan med såhär mycket jobb i alla fall. Från och med nästa vecka har jag bara måndag- och torsdagkvällarna på ridis igen. Då blir det ett ryck med boksluten.
Förra torsdagen var jag på hälsokontroll på vårdcentralen. Alla prover jag tagit såg bra ut så nu vet jag att jag är lika frisk som jag känner mig ;-)
Detta är ett kort jag fick en födelsedag, gillar det skarpt!
I helgen har jag ridit och haft träningar. Rutger har varit lite spänd tycker jag. Han jobbar på snällt, men jag har inte fått till den riktigt avspända känslan. Vänster galopp börjar kännas rätt så bra med jämnare flyt. Höger är svårare, där vill han bli mer "av och på".
Jag måste bara visa vilket fint paket jag fick i lördags. Innehållet gick heller inte av för hackor, men kolla asken! Här har man lagt ner både själ och hjärta!

Äntligen ljusa morgnar och vår på väg

Lugnet ligger över stallet. Hästarna mumsar på det sista av morgonhöet och stallet är mockat och städat.


Jag tar en kopp kaffe och en smörgås i väntan på att ridhuset ska bli ledigt. Njuter av att det är ljust ute på morgnarna, äntligen kan man ana att det blir en vår igen!

Jobbar kväll idag igen, nästa vecka blir det att lägga fokus på boksluten och tyvärr hjälpa till med lite mindre lektioner. Troligen skjuter jag upp en planerad resa till Skåne pga arbetsbelastningen.

I gårdagens tidning figurerade ridskolan i två artiklar. Den ena handlade om att klubben har brist på personal och den andra handlade om rekryteringen av chef. Jag kan bara säga: Åh , så skönt att stå utanför organisationen denna gång. Bara titta på och vänta ut.

Att vikariera som ridlärare är både roligt och tacksamt. Eleverna är glada när jag kommer ( många har jag haft i massor av år tidigare ) och styrelsen visar uppskattning över att jag hjälper till. Jag kan förstås inte fortsätta jobba extra i den här omfattningen någon längre tid, men det ser ut som en lösning kommer inom kort. I alla fall har jag tackat ja till att fortsätta ha måndag- och torsdagkvällarna terminen ut. Jag föredrar att ha fasta grupper varje vecka, tror också att det är det bästa för eleverna.


Vart tog ödmjukheten vägen?

Jag har jobbat massor extra på ridskolan och det är verkligen roligt att jobba med alla elever, men en sak slår mig:
Har det alltid varit så vanligt förekommande att föräldrar (främst till ovana ryttare) och nybörjare saknar ödmjukhet inför hästen?

Jag hör nästan varje dag kommentarer hit och dit om hästarna: "ungens häst går inte att styra" , "min ponny är så omöjlig", "den kan inte trava" , "den galopperar inte".
Vet ni -alla ridskolehästarna går att styra och de kan gå i alla gångarterna. Men de är inga maskiner. Om ryttaren inte kan hålla sin balans och hjälpa till att förklara vad den vill så blir det missförstånd.

Att ridläraren behöver förklara för barnet att man behöver lära sig rida ännu bättre för att det ska bli lättare tycker jag är helt ok, men till vuxna människor? Nej vet ni vad! Lite ödmjukhet inför de snälla hästarna om jag får be. Med en ändrad inställning får även era barn ett bättre utgångsläge för att utvecklas som ryttare. Det är sällan hästens fel att det inte går som ryttaren tänkt sig!



Arkivbild på två som tränat mycket och där det emellanåt går som man tänkt sig :-)

Med gemensamma krafter på HRK

Jag kan lugnt påstå att jag har haft fullt upp den här veckan. Träningar, bokföringsjobb och lektioner på ridskolan har gått om varandra.

I morse började jag med en elev på HRK. Vi kl nio startade ridskolan sin verksamhet och jag kunde konstatera att ytterligare en fd anställd klev in i manegen. Jag är tacksam över att Annika, Marie och Marie mfl rycker in och har lektioner trots att de har heltidsjobb, egna hästar och familjer. Utan dem skulle nog en del av lektionerna inte gå att genomföra. Personalsituationen är tung just nu för föreningen. Hoppas att det inom kort kommer en lösning.

Dagen har sedan tillbringats på Höga Kusten Hotellet för repetitionskurs för överdomare med genomgång av TR-nyheter. Bra kurs, men bäst var fikat... Suveränt!!

Avslutade kvällen med ett ridpass på Rutger. Han varierade lite mellan att kännas fin och lite spänd. Fattningarna blev ganska bra men det var lite svårt att hålla jämn bjudning i galoppen idag. Jag var i alla fall helt ensam i ridhuset... Gissar att alla "normala" människor hade alla -hjärtans-dags-mys.



Arkivbild på Rutger och mig från Hviderup.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
Jag är en häst- och kattälskande ekonom som har studerat vid Högskolan i Gävle och Uppsala Universitet. Efter många år som ridskolechef i småland och Härnösand arbetar jag nu med bokföring samt dressyrträning och utbildning av ryttare. Jag har ridit upp till svår dressyr och är dressyrdomare på MsvB-nivå. På fritiden har jag också en mindre hobbyuppfödning av dressyrhästar.
Bloggdesign: SODRESSAGE.SE