Bergochdalbana
Måndagsmorgonen började jag i manegen. Eftersom Romeo hade vilodag hade jag förmånen att få ha Mia med på backen.
Det kändes äntligen som att jag kom ett snäpp till i traven och Rutger kom ännu lite till inunder sig med bakbenen, lättade fram och ändå orkade ligga kvar och trycka på. Öppnan var också snäppet bättre än senast. Däremot fick jag kämpa med hörnpasseringarna i vänstervarvet, där ville han fälla höften inåt och när jag parerade försvann höger bakben ut mot väggen. Men skam den som ger sig, ett antal hörnpasseringar senare så... ☺
Resten av veckan har däremot varit kämpig ridmässigt. På tisdagen fick han vila och på onsdagen var det som om någon hade skrivit om hela instruktionsboken. Rutger var irriterad på det mesta jag försökte mig på, ända från värmningen. Drog och stretade i tyglarna hur än stilla jag försökte hålla handen. Till slut tappade jag tyvärr tålamodet och blev arg. Tur att det utöver hästen inte var fler än Mia som behövde höra mig svära 😈😝
Jag har haft ganska mycket jobb, både ekonomiuppdrag och träningar, så nån mer semester har det inte blivit det fina vädret till trots. Idag, lördag, är jag i alla fall ledig och vi har varit in till vår vackra stad och fikat. Som jag älskar sommaren när man kan sitta ute! Vyn från uteserveringen vid Tullportens konditori går inte av för hackor. Här kan man sitta och titta på hur många båtar som helst som passerar.
Kürfix och förrådsfynd
I morse jobbade jag och Mia på hennes kürprogram. Thomas var snäll och hjälpte till både att bygga upp banan och filma. Vi fick göra några ändringar eftersom programmet från början var aningen för långt, men på det stora hela är det sammansatt ungefär som vi tänkte oss. Nu ska Mia ordna med musiken innan vi tränar vidare.
Tänk att hoppryttarna släpar material på det här viset vareviga träning. Glad att vi slipper det!
Såhär såg förresten ridhuset ut för ett år sedan:
Rutgers ben såg mycket bättre ut idag så vi gick bort till ridhuset och joggade en stund. Han har inga problem att belasta men är lite stel i läget lyfta-böja, något som blev bättre när han rört sig lite. Svullnaden över knäet var ännu lite mindre efteråt. Skönt!
De pristäcken som jag lyckats spara utan att totalförstöra ligger nu i lekstugan. Där ska de få förbli utan att användas mer. Det tycks som om jag haft täckesmarodörer innan Rutger också... 😉
Sommar och sår
Fredag morgon började jag med att titta på Mia och Romeo i manegen. Åkte sedan bort till stallet och möttes av en Rutger med ett ben svullet som en telefonstolpe. Blä! På insidan av vä framknä finns ett inte särskilt stort sår som redan ( mellan to lunch och fre morgon) har hunnit bli infekterat. Eftersom knäet är så svullet är det omöjligt att känna igenom ordentligt för att hitta om det är något som känns trasigt utöver såret. Han belastar i alla fall ordentligt men vill inte böja, vilket ju är förståeligt när det är så tjockt.
Typiskt! Jag hade planerat ridning i helgen eftersom jag är ledig. Hoppas även att starten i Hudik om två veckor inte är i fara.
Fortsatte sedan med fler lektioner. Idag fick mina ambitiösa elever jobba hårt. Men som de gör det! Så roligt! Jag har verkligen en stor förmån -att få jobba och känna mig inspirerad när jag går därifrån.
Utsikten inspirerar också.
På eftermiddagen åkte vi lite ärenden. Köpte tapeter till kontoret. Till Kenneths förtret blev det till slut ett par med mönsterpassning...
Det blev inget bokföringsjobb gjort så nu måste jag fuska lite på min lediga helg och göra klart en sent inkommen deklaration som jag startat med.
Såhär trötta var hästarna i morse när jag kom för sårvård:
Och Missan ville förstås ha sin dagliga dos klappar.
Efterfunderingar runt Falsterbo
Är fortfarande full av inspiration efter vår tur till Falsterbo. Jag undrar om inte jag och Mia vann närvaroligan? Vi har bara missat totalt två dressyrritter, då vi tyvärr fastnade i bilkö. Vi har varit på plats och sett värmningar innan klasserna startat och tittat på alla träningar efter klasserna, något som känns mycket värdefullt för möjligheten att vidareutvecklas.
Jag är tacksam över att det ännu finns tävlingsplatser där man som åskådare kan titta på såväl framridning som träning. Jag är rädd för att denna möjlighet kommer att försvinna från de stora tävlingarna eftersom det alltid är likadant: någon fotar ekipagen i mindre lyckade ögonblick och lägger ut på sociala medier med mycket elaka kommentarer.
Jag skulle vilja veta vart jag ska bege mig för att kunna se dessa hundraprocentigt felfria, fantastiska ryttare rida, träna och tävla själva?
Jag kan bara gå till ett vanligt ridpass för min del. Trots att jag älskar min häst och försöker rida så bra jag kan är jag övertygad om att man skulle kunna få till mer än en bild där vi är i total obalans, framstupa, med kort hals, mig lättande ur sadeln med spretande skänkel och så vidare.
( Det verkar dock inte vara någon större fara de tillfällen han är öppen, oeftergiven och ser ut som en kamel. Såna bilder ser jag sällan i debatten... )
Jag tänker också att om man nu sitter och tittar i timmavis och tycker att förhållandena är oacceptabla ur djurskyddshänseende, känner man sig då inte skyldig att ingripa på plats? Det vore väl rimligt att kontakta överdomaren eller ansvarig funktionär på framridningen? Att lägga ut på sociala medier är i mitt tycke enbart ett sätt att skapa rubriker och intresse runt sin egen person.
Annars hade Falsterboledningen lagt ner en hel del på att förbättra faciliteterna runt banan, framförallt för VIP-gästerna. Nu när det är gjort hoppas jag att nästa satsning blir på oss mindre viktiga personer, ( som ändå torde vara av viss betydelse för evenemanget...? ) Mitt förslag är som första åtgärd en förbättring av platserna på handikappläktaren. I år när det var kallt, blött och blåsigt tyckte jag rent synd om dem. Helt utlämnade åt vödretsy makter, utan möjlighet att ta skydd under något tak.
Jag kommer sannolikt aldrig att rida i Falsterbo själv. Tyvärr. Det hade varit en dröm som inte kommer att uppfyllas då jag har bestämt mig för att Rutger får bli min sista unghäst.
( Börjar bli för gammal för unghästridning 😉 )
Däremot letar jag vidare efter en häst till. En riktig trevlig, välutbildad tanthäst. Tipsa mig gärna om du har någon på lager...
Ofrivillig sovmorgon
I morse lyckades jag försova mig och missade ridningen med Mia. Vilken besvikelse. Jag fick gå bort och trimma själv istället. Rutger känns just nu omväxlande fin omväxlande sådär. Han tycker väl att jag är lite besvärlig... I går hittade jag ett ännu bättre läge i galoppen (Mia pushade på oss ). Idag var det plötsligt svårt att få till övergången från rättvänd till förvänd galopp. Han ville välta mot ytterskänkeln och taggade för byte. Det känns som längesedan sist jag hade de bekymret. Fick dock till några bättre eftersom. Enkla bytena sitter i alla fall som en smäck.
Avslutade med några travökningar. De första blev halvdana, men sedan la jag den längs fyrkanten, startade upp ökningen och när jag kom till det läge där jag inte tyckte att han tryckte på tillräckligt utan kärvade lite mot handen, så petade jag på ett snäpp till och rätt var det var släppte han till ytterligare.
Till helgen ska jag vara ledig, helt oplanerat. Egentligen skulle jag vara ute på fördäkringsuppdrag, men det blev ändringar i schemat. Den här veckan jobbar jag annars med några sistaminuten-uppdrag som ramlat in. Kenneth fixar med nya kontoret. I går var vi och tittade på tapeter. Ursvårt! Det finns alldeles för mycket att välja mellan... Dessutom har vi lite olika smak. Kenneth avgår nog med segern, han vill ha något neutralt, och med tanke på den konst jag ska sätta upp så är det nog klokast...
Det är gott att vara häst på sommaren.
I torsdags var jag i Rengsjö utanför Söderhamn och dömde. En liten, charmig tävlingsplats med ack så fina ekipage.
Idag har jag dömt i Härnösand. Årets sista tävling på Härnösand Hästsport Arena, tyvärr. Detta eftersom föreningen inte lyckats komma överens om ett samarbetsavtal med kommunen. Med en så fantastisk anläggning känns det ju lite synd kan jag tycka. Bara att hoppas att parterna kommer överens tills oktober då nästa års tävlingar ska sökas.
Rutger har jobbat på banan tisdag, onsdag och fredag. Det känns att han haft tio dagars semester i hagen. I tisdags var han pigg och låg på i handen väl mycket för min smak men det har blivit bättre för varje ridpass.
Idag får han skrota i hagen. Jag var ut efter tävlingarna och det såg ut som om grabbarna hade det bra:
Hemma igen
Efter en heldag i bilen har vi äntligen kommit hem. Svängde förbi stallet där Missan kom springandes och mötte upp, kelsjuk som få.
Hästarna såg ut att må bra. Det blev ingen ridning i kväll dock.
Torsten blev alldeles till sig när jag kom hem på gården. Först hoppade han upp på bilen, sedan ville han bara bli buren och när jag satte ner honom blev han alldeles vild och for efter mina fötter. Nu har han slocknat i soffan sötingen.
Här är årets Falsterbo-fynd: min frack från 80-talet ska äntligen få gå i pension.
Heja Rutger, nu är det till att jobba sig uppåt i klasserna 😉
Har också köpt ett nytt snyggt bälte till ridbyxorna.
Inga ridstövlar blev det denna gång, trots att jag provade ett par jättefina som satt bra. Jag blev helt enkelt för snål...
Nu ser jag fram mot ridning i morgon.
Spännande in i det sista
Sjuårs finalen på förmiddagen var tajt. Idag var det Patrik Kittel som avgick med segern, men han hade två ekipage hack i häl. Välförtjänt seger efter en fin uppvisning, men mest förtjust var jag personligen i den andraplacerade hästen, Antonia Ramels fina Curiosity.
Två förryttare fick rida i U25 küren. Säkerligen ett mycket bra tillfälle för ryttarna att få träna sitt program nästintill i skarpt läge.
Det var ganska intressant att se vad domarna
( som alltså satt på plats men inte bedömde eller gav några betyg ) gjorde under tiden. Domarna agerade väldigt olika, några tittade hela tiden på ekipagen och såg intresserade ut medan andra gjorde allt möjligt annat och inte alls var roade av vad som hände på banan.
Många hästar mycket spända i dagens klass och det blev tyvärr en hel del missar för flera av ekipagen. Vann gjorde danska Nanna Skodborg Merrald på härlige Traneenggaards Akondo. Mjukt och fint visat men ändå rörligt och med tryck.
Testjärniga küren var spännande in i det sista.
Mads och Jimmie Choo Seq var lite mattare än under gårdagen, så jag tänkte att Emelie Nyreröd och Miata hade en god chans till seger, men då hade jag räknat ut Minna Telde alldeles för tidigt. Minna kom, sågs och segrade. Tveklöst bästa uppvisningen i klassen.
Emelie, som startade sist i klasen slutade trea, även de något mattare idag.
Hur många ggr kan man växla låt i en kür? En del ryttare verkar så angelägna att musiken ska passa rörelsen att det blir som ett rörigt lapptäcke av sönderhackade låtsnuttar. Inte angenämt varken att lyssna på eller se.
På väg hem stannade vi på på Pizzahut och åt. När vi smaskar på den goda efterrätten konstaterar vi krasst att vi nog har gått över gränsen för idioti när vi t.o.m känner igen de tre fälttävlans- och hoppryttarnas lastbilar som svänger in på parkeringen. Som tur var hamnade vi sedan bakom en fin röd hästlastbil som vi inte kunde placera ( Jodå, nu vet vi vem som rår om den också 😉😂 )
I morgon styr vi bilen hem till Norrland igen, nöjda med vår resa. Nästa år önskar vi oss dock bättre väder...det var tur vi hade med oss varma kläder!
Hejdå Falsterbo för den här gången. Vi lär ses igen!
Svenskt i topp!
I dag har det varit svenskt i topp hela dagen.
Sverige fortsatte på inslagen bana. Patrik vann küren och Sverige nationstävlingen sedan fortsatte Mads och Jimmie Choo Seq och tog hand om segern i sista Grand Prixklassen.
Det kan gå fort från 70 till 60 % fick stackars Charlotte Haid-Bondergaard erfara. Den absolut sista linjen med passage och piaff havererade totalt när hennes häst sprang på tvären och bara fick nollor och ettor i protokollet.
Självklart tittade vi även på Leksandsbröds clinic med Patrik Kittel och U25 ungdomarna. Kul att se. Patriks uppmaning att man skulle passa på att titta på mycket ridning, inte bara tävlingsklasserna, känns ju klockren på mig och Mia 😂😉
Inga ekipage tränade på banan i kväll så då fick vi ägna oss åt lite shopping. Vi har hunnit reka lite mellan klassena innan, så nu gjorde både jag och Mia några finfina fynd.
Nivådipp
Jag är förvånad över vissa ekipage. Hur tar de sig hit till de högsta klasserna i Falsterbo?
Jag vill verkligen inte vara elak, men om hästen knappt är på tygeln, inte vill rygga, gör skolor som är mediokra, inte piaffrerar, har bytesserier som spricker och svaga piruetter... Känns tyvärr inte som bara en dålig dag...
Första gruppen i nationstävlingen var en rejäl nivådipp. Efter pausen blev det bättre. Jag trodde Langehagenberg skulle ge Patrik en match, men efter en jättemiss i ena piaffen där hästen stannade och slog mot skänkeln fick ekipaget se sig slagna.
I eftermiddagens U25 var det väl spännande när först Lina Anderssons Sargon flippade ur och fick utgå och sedan Anna Zibrandsen med Rentino som började så starkt fick utgå ur klassen pga att hästen blödde från ett pyttelitet sår på tungan.
Vi hade bara dressyrbiljetter och med dessa kunde vi inte komma in på hoppläktaren så vi såg küren för unga ryttare istället för avtackningen av Scandic. Jag tycker arrangören har misslyckats med planeringen här. Många valde att se Patrik och läktarna blev glesa i küren. Till råga på allt blev det ett rackars liv vilket ledde till att en av ungdomarnas hästar blev så skrämd att ekipaget var tvunget att utgå. Det hade varit respektfullt att lägga 30 min paus på dressyrbanan under avtackningen tycker jag.
Som grädde på moset kom en kameraman in och trädde ett stort skynke över ena kameran, precis framför näsan på ett ekipage som skulle in på arenan.
Inte arrangörens bästa dag...
En som höll nerverna i styr var Cecilia Bergåkra-Berglund som mjukt och stadigt lotsade sin fina Primavera till en tredjeplats i küren.
Provade ny hjälm igår, en som skulle klara nya reglerna. I dag är jag ganska glad åt att jag alltid är lite trögstartad när det gäller shopping och alltid ska fundera lite på saken innan jag slår till. Idag kom Nämligen besked att övergångsreglerna kommer att gälla ett år till.
Det är bra att kunna programmet
Det är bra att läsa på programmet...något som en ryttare från Danmark bittert fick erfara. Han red en jätteflott häst som han visade fint i sexårsfinalen, men så red han fel. Två gånger! 😨 Stackars människa!
Gårdagens klasser var en kavalkad av fina unghästar. Favoriten i sexårs, Malin Nilsson och Foreign Affair höll för favorittrycket. I femårsklassen höll vi tummarna hårt för Ebba von Essen som visade sin häst förtjänstfullt. Det räckte inte till seger men väl upp på prispallen.
På kvällen tittade vi förstås på träningen när Grand Prixekipagen red. Det fullkomligt "kryllade" av hästar på banan. Konstaterar att även Grand Prixhästar kommer i alla möjliga former. Försökte man se allt blev man vindögd...
Nu har vi installerat oss på läktaren ( först på plats ) och även hunnit titta lite på framridningen. Ser fram mot dagen och hoppas på många fina ritter.
Blött i Falsterbo
Onsdagen har varit blöt och kall. Med dubbla jackor och rejäla stövlar har jag i alla fall lyckats hålla värmen skapligt på läktaren. Saknar en mössa dock... Det trodde jag inte när vi lämnade Norrland 😉
Förmiddagen började med dressyren för ungdomarna. Alltid kul att se, men i år var det många hästar som var spända i blåsten och regnet. På den sida där det tidigare varit en grässlänt står nu några tält med fladdrande tillbehör vilket inte är optimalt i detta väder.
Sedan var det ponnyernas tur. Idag red de kürprogram. Det är härligt att se ponnyerna komma igen med nya ryttare gång på gång. En riktig läromästare är guld värt för barnen.
Jag skulle önska att fler föräldrar insåg detta istället för att hänga upp sig på att man ska köpa en yngre ponny för att inte "förlora" pengar.
Köper man en yngre talang är de ändå ganska dyra. Man betalar för förhoppningar och drömmar, som inte alla gånger bär ända fram. Satsar man på en ponny som redan bevisat vad den kan vet man ju det.
Utbildning kostar och man tjänar sällan pengar på sin hobby...
På eftermiddagen tittade vi på Falsterbo Hunting. Fick jag komma ned ett önskemål är det att dressyren kunde få den speakern. Härlig att lyssna på, både påläst, underhållande och engagerad!!
Sexårskval och ponnydressyr
Även idag har vi varit parkerade på dressyrläktaren och tittat på sexårskval och ponnydressyr.
Ett gäng fina sexåringar gick vidare till torsdagens final. Det blev inga jättestora överraskningar jämfört med vad man kunde se av träningen på banan i går kväll men en tjusig häst föll på "målsnöret" genom att ekipaget missade rejält bla i ett byte. Noterar att några välridna hästar som inte var så spektakulära gick vidare. Trevligt att se att god ridning och utbildning också kan räcka en bra bit.
Ponnyekipagen var fina och överraskande nog vann B-ponnyekipaget som kom in på ett wildcard. Men det var riktigt tajt i klassen.
Prisutdelningen fick vi dock bara se rumporna av då de stod vända mot den läktare som var nästintill folktom...
Hann med att kolla in i Galleriet under dagen. Det fanns riktigt fina alster på plats. Sigrid Westerholm från Sundsvall, som ställer ut har jag redan köpt ett fint konstverk av.
www.sigridwesterholm.com
Hade jag haft den riktigt stora börsen hade Mia Jonshagen en underbar stor oljemålning som gärna fått pryda väggen på mitt nya kontor...
Den här gillade jag också:
Extra kul var ju namnet... kolla!
Ett par timmar efter jag fotat köpte en bekant från Sundsvall den. Det tycker jag var ett lite festligt sammanträffande.
Naturligtvis avslutade vi dagen med att titta på morgondagens ekipage som tränade på banan.
Ingen shopping idag, men jag har provat ett par snygga svarta ridstövlar som jag överväger att köpa. Jag skulle verkligen behöva ett par nya, snygga tävlingsstövlar.
Det finns en nackdel med att vara här: jag blir så himla ridsugen. Önskar att jag kunde ta med mig Rutger... Men han har det nog bra i sin hage.
På plats i Falsterbo
I söndags bilade vi ner till skåne för Falsterbo Horseshow. Vi har sån tur att vi fått låna en finfin lägenhet i Lund hela veckan.
Tack snälla Elin!
Hela måndagen tillbringade vi således med att titta på häst. Eftersom vi kom tidigt hann vi bland annat se Mattias lite på framridningen innan 5-årsklassen började.
Mattias var först ut i klassen och lyckades rida båda "sina" hästar till final. Kul!
Det är extra roligt att se unghästarna när man har unga hästar i stallet själv, tycker jag.
Efter dagens tävlingar satt vi kvar och tittade på när sexåringarna tränade på banan. Minst lika kul som tävling...
Flera riktigt fina hästar. Min favorit är Foreign Affair: snygg, rörlig och välriden.
Vi satt visst kvar så länge att vi började smälta in med läktaren för rätt som vi satt där på den ganska tomma läktaren kom det en liten fågel flygande... och landade... på mitt ben 😂 Den satt lugnt kvar ända tills jag sa åt Mia "titta det sitter en fågel på mitt ben" När hon böjde sig fram och kikade flög den förstås iväg.
Ponnyhoppning på HRK
I morse var jag och Mia på plats i lilla manegen kl 6.30 för att hinna rida innan ponnytävlingen startade. Rutger kändes riktigt fin idag. Hade bättre känsla i handen idag än senast trots att jag jobbade på att verkligen få igenom den lite jobbigare sidan. Lyckades också sätta tillbaka ytterligare lite i galopp. Vi närmar oss alltmer piruettgaloppen...
Hästarna tyckte nog att vi kom en stund för tidigt. De hade alla sovstund.
Rutger hade hittat en mjuk och skön sängplats i gamla potatislandet...
Åkte sedan till en kund och jobbade med bokföring innan jag efter lunch begav mig mot Arenan igen. Under eftermiddagen hjälpte jag till som banpersonal. Fick se en del trevliga ponnys och ritter. En gång tyckte jag dock det blev obehagligt då en av ponnyerna inte kom över startlinjen utan bara stegrade hela tiden... Högt... Är inte föräldrarna rädda om sina barn som sätter upp dem på såna hästar? Huga!!
(Enligt uppgift var det långt ifrån första gången.)
I morgon fortsätter hopptävlingarna hemma, men jag åker iväg på annat roligt uppdrag ☺
