Punkterad bubbla

Min pappa är född -36 och alltså ingen ungdom längre. För en tid sedan, strax efter att metoo-uppropet nått sin kulmen ställde han en fråga till mig. 
Eller rättare sagt -han kom med ett påstående: "Det här måste väl ändå vara överdrivet, du har väl aldrig varit med om nåt liknande?"

Jag berättade för honom hur det varit för mig att växa upp och leva som tjej och kvinna. (Ledsen att behöva ta dig ur filterbubblan såhär på livets höst pappa.)

För trots att jag kommit lindrigt undan och aldrig blivit våldtagen så har trakasserierna följt mig hela livet.

Redan från första klass på skolan har jag mitt första tydliga minne. En av killarna sprang omkring på rasterna, försökte pussa oss tjejer och och klämde oss på brösten ( ja så mycket till bröst fanns ju inte, men ändå) medan han oftast skrek " dina bröst är som svalor som häckar".

Jag vet att jag och någon mer gick till lärarna och var ledsna. Redan då som 7-åringar fick vi första lektionen i vad som gällde:
- det är så pojkar är
-vi skulle inte bry oss 
- det var för att han gillade oss 
- vi skulle försöka gå undan
Mig veterligen fick killen inga tillsägelser, jag vet naturligtvis inte med säkerhet, men övergreppen slutade inte. Dessutom var det ytterligare några killar som tyckte det där verkade kul och cool och tog efter med liknande beteende.
( Och nej, självklart var det inte alla! Vi hade mest jättefina killkompisar!)

Som jag hade önskat att lärarna tagit tag i problemet där och då istället för att vara släta över och lägga ansvaret på oss tjejer för att undvika att drabbas.

Ett annat exempel är det året jag var utsedd till Sandvikens Lucia. Vi lussade på stadshotellet och flera av de fulla äldre männen tog tillfället i akt att klämma mig på rumpan när jag skred förbi. 
Idag hade jag vänt mig om och ställt till med ett uppträde...!

Sen har det för mig, precis som för de flesta jag känner fortsatt på liknande vis hela livet.

Det är sorgligt hur en del killar och män ser sig ha rätten till våra kroppar och anser att det är ok att använda fula ord om tjejer. Jag tror alla behöver veta tidigt i livet vad som inte är acceptabelt.

Och fortfarande vill jag betona - de flesta män både vet hur man ska uppföra sig och gör det. Ni har en mycket viktig uppgift att sprida detta till den grupp som missat väsentligheter.

Jag har gått från stadiet arg och upprörd, till ledsen och uppgiven, till arg och beslutsam. Nu får det vara nog! Inga fler generationer ska behöva ta den här skiten!

Nu säger vi ifrån! Nu är vi " obekväma"! Nu tar vi fajten för oss och kommande generationer!

Må karma ta dem som gör såhär och dem som urskuldar och slätar över!


2018-12-08 @ 21:38:22 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Kontroversiellt val

\n
\n
\n
\n

En del val jag gjort i livet har uppenbarligen varit kontroversiella. 

\n

Valet att inte skaffa barn är ett sådant. 

\n

Här kommer en konversation ur verkligheten som faktiskt gör mig riktigt ledsen.

\n

\n
\n

\n

Hon frågar om jag har barn. 

\n

-Jag säger nej. 

\n
Hon säger : har du aldrig tänkt på att adoptera?
\n
-Jag svarar nej. Jag har själv valt att inte skaffa barn.
\n
Hon frågar varför.
\n
-Jag skulle egentlige vilja svara: varför ska jag ha barn. Men förklarar ändå. 
\n
Jag har aldrig längtat efter barn. Jag har jobbat på ett sätt som gjort det svårt att ha barn. Många timmar, sena kvällar och helger. 
\n
Hon frågar hur min sambo tagit att jag inte vill ha barn.
\n
-Jag svarar: Vi har varit överens om det beslutet.
\n
Hon säger att jag är egoistisk, kall och hård som bara tänker på mig själv... (?)
\n
- Som om jag inte skulle känna något när hon uttalar det.
Hur kan man vara egoistisk mot ett ännu inte påbörjat liv?

\n
Hon säger att jag är ett hån mot alla dem som försöker få barn men inte lyckas ( hur skulle det hjälpa dem att jag skaffar?)
\n
\n
\n
\n
Hon har tre barn. 
\n
Hon säger att barnen är det enda som ger hennes liv en mening. 
\n
Hon säger att hon velat dö större delen av livet och hon har även gjort flera självmordsförsök.
\n
Hon har tillbringat delar av sitt liv inom vården. 
\n
\n
\n
\n
Jag frågar inte varför hon har skaffat barn.
\n
Jag frågar inte hur hennes exman tar det.
\n
Jag frågar inte om hennes barn mår dåligt av hennes sjukdom och långa perioder av frånvaro.
\n
\n
\n
\n
Jag tänker att allt det är hennes val och att vi alla gör så gott vi kan, men kan inte låta bli att undra hur hon tycker sig ha rätt att sätta sig till doms över mig. 
\n
\n
\n
\n
Varför är det så kontroversiellt med en kvinna som valt bort barn? 
\n
Är det inte lika märkligt att vissa väljer att skaffa barn?
\n
\n
\n
\n
Det är inte första gången jag får höra liknande kommentarer. 
\n
Fördelen med att bli äldre är att de tillfällen då jag "ställs till svars " för mitt val kommer alltmer sällan.
\n
\n
\n
\n
Fråga och undra är okej, men varför ska jag behöva känna det som om jag står åtalad för något? 
\n
\n
\n
\n
Jag har bara gjort ett val som passat mig. Ett oönskat barn, för att passa in i er mall, hade varit ett dåligt beslut. Jag behöver inte reproducera mig för att världen skall överleva.
\n
\n
\n
\n
Men jag har katt... 
\n
\n
\n
\n
Kram på er !
\n
\n
\n
\n

\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n

Jag är en häst- och kattälskande ekonom som har studerat vid Högskolan i Gävle och Uppsala Universitet. Efter många år som ridskolechef i småland och Härnösand arbetar jag nu med bokföring samt dressyrträning och utbildning av ryttare. Jag har ridit upp till svår dressyr och är dressyrdomare på MsvB-nivå. På fritiden har jag också en mindre hobbyuppfödning av dressyrhästar.
Bloggdesign: SODRESSAGE.SE